Nu står det klart att KTH, Novatron Fusion Group AB och EIT InnoEnergy kommer att göra en gemensam satsning på fusionskraft. Syftet med arbetet är att utvärdera en helt ny teknik som stabiliserar fusionsplasmat, materia som är över 100 miljoner grader Celsius.

Så här är det tänkt att Novatrons fusionsreaktor ska se ut. Bild: Novatron

En stor utmaning som kvarstår innan fusionskraft kan förverkligas som en stabil och hållbar energilösning i samhället är hur fusionsplasmat, som värms upp till över 100 miljoner grader, ska hanteras. Inget stål eller annat material i världen klarar av den extrema hettan.

– Fusionsreaktorn ITER i Frankrike använder en lösning som kräver kraftiga magneter och avancerad styrning för att hålla plasmat stabilt, säger Lisa Ericsson, chef på KTH Innovation. I detta samarbete kommer en annan, ny lösning att utvärderas där plasmat naturligt hålls stabilt. Det kommer att krävas fler fusionsforskare och ett stort antal utbildade ingenjörer inom fusionsenergi. Vi tror att det här internationella samarbetet är viktigt, en förutsättning för att vi ska kunna lyckas.

Lisa Ericsson är en av de anställda vid KTH som involverats i samarbetet runt den nya tekniken, en teknik som KTH-alumnen Jan Jäderberg utvecklar i det nystartade företaget Novatron Fusion Group.

– Vi är stolta över att i samarbete med KTH och EIT InnoEnergi kunna arbeta med fusionskraft som den hållbara energikällan för framtiden, säger Peter Roos, VD för Novatron Fusion Group. Samarbetet belyser Novatronkonceptets vetenskapliga betydelse, och det kommer att ge oss ytterligare tillgång till toppmodern teknologi, ledande forskning inom plasmafysik och datorsimuleringsmöjligheter.

Tanken bakom samarbetet är att det ska möjliggöra fusion i stor kommersiell skala så att den kan utvecklas till en hållbar energilösning i ett framtida samhälle där elförsörjningen är viktigare än någonsin.

– Det är viktigt att poängtera att tekniken står inför en experimentell verifiering, säger Stefan Östlund, vicerektor för globala relationer och professor i elkraftteknik vid KTH. Om tekniken motsvarar förväntningarna blir det en enklare och billigare teknik för att producera fusionsenergi än andra existerande lösningarna som testas idag. KTH blir då en av de aktörer som varit med och möjliggjort detta bland annat via en utökad fusionsforskning och betydande ökning av utbildningen i fusionsteknik.

Satsningen är viktig ur både ett KTH- och Sverigeperspektiv, menar Lisa Ericsson. Hon nämner Commonwealth Fusion Systems som är ett avknoppningsföretag vid Massachusetts Institute of Technology (MIT). Det finns numera ett mycket stort intresse på MIT runt fusionsenergi som gör att det poppar upp en massa nya företag och forskningsprojekt där hela tiden.

– Detta samarbete stärker KTH:s roll både inom fusionsforskning och innovationsutveckling. Om det här fungerar kommer det att leda till framväxten av en helt ny global industri med avstamp på KTH.

Stefan Östlund är nöjd med samarbetet mellan KTH och EIT InnoEnergy. Som exempel nämner han innovationsarbetet via KTH Innovation, och utbildning i form av framgångsrika mastersprogram.

– Det har visat sig väldigt givande för båda parter. Exemplet med Novatron och fusionstekniken är ytterligare ett samarbete som kan utvecklas till något väldigt värdefullt.

– Att omvandla ett tekniskt genombrott till en kommersiell lösning kräver en rad färdigheter, resurser och expertis som endast kan uppnås genom att föra samman olika partner, säger Diego Pavia, VD för EIT InnoEnergy. Vi är mycket glada att kunna tillkännage detta samarbete.

Filed under: SvenskTeknik