Hur väl mRNA-baserade läkemedel tas upp av celler i vävnader är avgörande för deras medicinska effektivitet. En ny metod från forskare vid Chalmers och Astra Zeneca kan leda till snabbare utveckling av de små droppar, så kallade lipida nanopartiklar, som kan användas för att paketera mRNA för leverans till cellerna.

Fotograf: Astra Zeneca

– Vi har utvecklat en automatiserad process för att testa ett stort antal lipida nanopartiklar samtidigt – vilket vi hoppas ska effektivisera utvecklingen av dessa nya läkemedel, säger Michael Munson, postdoktoral forskare på Astra Zeneca och affilierad till forskningscentrum Formulaex, tillika förstaförfattare till studien som nyligen publicerades i Nature-tidskriften Communications Biology.

Budbärar-RNA, eller mRNA, är den kod som cellerna använder för att producera proteiner. Om RNA tillsätts i form av läkemedel eller vaccin kan cellerna använda sina egna produktionssystem för att tillverka det protein som mRNA:t ger instruktion om.

I framtiden vill man använda tekniken för att kunna behandla kroniska sjukdomar – genom att låta mRNA koda för terapeutiska proteiner. Man vill också kunna rikta läkemedlen mot specifika vävnader och celltyper i kroppen.

Men det finns flera stora utmaningar inom den nya läkemedelstekniken. Man måste först lura cellernas upptagningssystem att ta upp mRNA-molekylerna. Den främsta metoden för att göra detta är att packa mRNA:t i lipidnanopartiklar, små droppar som cellen kan ta upp genom så kallad endocytos. Då kapslas lipidpartikeln in i en blåsa, endosom, som transporterar läkemedlet vidare in i cellen.

För att mRNA:t ska kunna koda för protein måste det ta sig ut ur endosomen till cellens cytoplasma. Detta måste ske innan endosomen hinner transportera mRNA:t till cellens nedbrytningsstationer (lysosymerna). Detta viktiga steg kallas för endosomal escape, eller endosomflykt, och är det steg i mRNA-leveransen som är mest avgörande för att RNA-läkemedel ska fungera.

Forskarna har utvecklat en metod för att studera de lipidinpackade mRNA-molekylernas färd genom cellen med hjälp av fluorescerande markörer som kan upptäckas med mikroskopi. Förutom att man kan se om själva lipidpartikeln har tagits upp och om mRNA:t har lyckats tillverka det specialkodade proteinet, har forskarna utvecklat en markör som visar när och var i cellen endosomal escape har skett. Markören är proteinet Galectin-9 som upptäcker och ansamlas när mRNA tar sig ut ur endosomen.

– I stället för att bara se vilka lipidnanopartiklar som fungerar bäst kan vi nu också förstå i vilket steg de fungerar optimalt och sedan använda den kunskapen när vi utvecklar och testar nya, säger Michael Munson.

Elin Esbjörner, docent i kemisk biologi vid Chalmers och medförfattare till studien, förklarar vikten av att mRNA kan levereras till målceller med hög precision.

– För att minska risken för biverkningar – till exempel att immunförsvaret ska triggas av lipidpartiklarna – behöver vi kunna ge en så låg dos som möjligt. Detta är särskilt viktigt för att vi ska kunna behandla sjukdomar som kräver att läkemedlen används under en lång period. Då måste endosomal escape ha perfekt tajming för att mRNA:t ska kunna ta sig ut i cytoplasman, säger hon.

Förutom att metoden ger möjlighet att utvärdera ett stort antal lipidnanopartiklar åt gången, kan man också använda den för att undersöka hur effektivt olika lipidnanopartiklar levererar mRNA till olika sorters celler. Detta är relevant eftersom man vill kunna använda de nya RNA-läkemedlen riktat och behandla specifika organ i kroppen, till exempel lungor eller lever.

– I vårt arbete har vi sett att lipidnanopartiklar fungerar olika bra i olika celltyper. De formuleringar som fungerar för leverans till leverceller kan fungera helt annorlunda i lungorna. Vi vill använda vår nya metod för att förstå varför det är en skillnad då det skulle göra det möjligt att rationellt designa lipidnanopartiklar som kan riktas mot olika mål i kroppen.

Formulaex är ett industriellt forskningscentrum för funktionell RNA-leverans. De tre akademiska parterna Chalmers, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet utför forskning i nära samarbete med Astra Zeneca, Vironova, Camarus och Nanolyze. Syftet är att bidra med de grundläggande kunskaper som krävs för att utforma säkra och effektiva läkemedelsleveranser för nästa generations nukleotidläkemedel.

Filed under: SvenskTeknik