I ett brev till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson föreslår Svensk Industriförening Sinf fem åtgärder för att lösa kompetensbristen genom att förbättra integrationen. En grundläggande åtgärd är kunskap i det svenska språket, det kan inte vänta. En annan är tillgången till e-legitimation för att kunna kommunicera effektivt med myndigheter. Människor behöver också trygghet för att kunna leverera.

Sanna Arnfjorden Wadström, foto Ellen Waldton

En flerårig och mycket stor brist på kompetens och arbetskraft bland små och medelstora företag kan lösas. Flyktingar behöver arbete och våra svenska företag behöver arbetskraft. Fyra av fem nya jobb skapas av små och medelstora företag, men de behöver regeringens stöd för att ta tillvara möjligheterna.

Lösningen och en stor potential finns i de flyktingar som kommit och som kommer till Sverige från såväl Ukraina som andra delar av världen. Hela 75 procent av ukrainarna som kan arbeta (totalt cirka 24 000 i Sverige) har både högskolestudier och hög digital kompetens. De representerar ofta yrken inom vilka det råder kompetensbrist i Sverige och de vill arbeta.

– Idag finns många mindre företag och industrier som anställt och engagerat sig för flyktingarna, säger Sanna Arnfjorden Wadström, ordförande för Sinf. Vi ser fem åtgärder som nödvändiga för att vi i Sverige bättre ska kunna tillvarata flyktingarnas kompetens.

Snabbstart i det svenska språket

Språket är den största bromsklossen till anställning. Det kan lösas med en snabbstartad utbildning i det svenska språket direkt när man kommer hit. Interaktiva digitala studier bör kombineras med lärarledda pass – en kombination som ökar tempot i inlärningen. Det krävs dessutom möjlighet till kvällsstudier, för dem som arbetar.

– Undervisningen behöver, förutom språket, innehålla information om vår kultur och förklaringar till hur vardagliga saker i vårt samhälle fungerar.

Minska byråkratin

Förenkla för bankerna att skapa bankkonton för personer med samordningsnummer. Ge möjlighet att förse dem med någon form av e-legitimation för att inte utestänga dem från en stor del av samhället.

Informationen behöver bli bättre från myndigheterna, inför därför rådgivare hos kommunens flyktingsamordnare. Dessa kan också hjälpa till med den komplicerade byråkratin som flyktingar vittnar om att de har att hantera.

– Det stora problemet är att de inte får tillgång till e-legitimation, vilket medför att de blir mer eller mindre utestängda från samhället. All konversation med myndigheter (Migrationsverket, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan m.fl.) och bank bygger på att kunna legitimera sig. Utan e-legitimation blir dessa kontakter väldigt tungrodda och sker brevledes. Myndigheterna sänder många gånger blanketter på svenska, som återsänds ifyllda och därefter kan avslås med motiveringen att fel blankett är ifylld. Försäkringskassan har långt kvar.

Inrätta stödfamiljer

Det behöver byggas ett system för ett värdskap, där svenska familjer kan bli stödpersoner. Det finns många frågor man som flykting behöver svar på – vart man vänder sig för att få rätt stöd, hur vårt samhälle fungerar och inte minst hur man söker ett arbete – ett värdskap skulle på ett naturligt sätt lösa det och ge trygghet, en fast punkt.

– Svenska myndigheter borde uppmuntra privatpersoner att öppna sina hem för flyktingar och ge information om möjlighet att bli värdfamilj. Samtal runt ett svenskt köksbord skapar än mer inblick, sammanhang och kunskap.

Undvik flytt och skapa nätverk

Erbjud flyktingar boende i samma kommun där de redan har fått en bas med en svensk familj, svenska vänner och ett nätverk. Frivilligorganisationer som kyrkan och idrottsföreningar är viktiga för att knyta an till ett nätverk byggt på sammanhang, vilket även skyndar på språkutvecklingen.

– Att bo kvar i den kommun där de har en bas som bryr sig om dem, bygger sammanhang, trygghet och ger hjälp och övning med språket.

Snabb skolgång och hemspråk

Många som kommer till Sverige från Ukraina är mödrar med barn, som primärt behöver trygghet för barnen innan de själva kan börja arbeta. Barnens skolgång är därför viktig och bör påskyndas. För att skapa en bra tillvaro för barn och familjer måste barnen ha tillgång till hemspråksundervisning även i småkommunerna, vilket inte alltid är fallet idag.

Filed under: Svensk Ekonomi