Det är välkänt att kor mjölkar bättre när dygnsrytmen bestäms av ett ljusprogram med 16 timmars dagsljus och 8 timmars nattbelysning. Vad ljusets färg betyder har däremot varit dåligt känt, men det finns ett stort intresse för de möjligheter som LED-tekniken ger. Det har bland annat hävdats att blått ljus kan öka kornas aktivitet, men detta stämmer inte enligt en ny studie från SLU.

Foto: Sofia Lindkvist

Belysning i ladugårdar är ett lagkrav och många har upptäckt fördelarna med det energisnåla LED-ljuset. Genom att byta till LED-belysning i en ladugård kan energikonsumtionen för belysning minska betydligt. Det går dessutom att utnyttja fler av LED-teknologins möjligheter, till exempel att använda olika ljus med olika färger.

Hur kor påverkas av detta har inte studerats vetenskapligt, men det har framförts tankar om att vissa färger i belysningen skulle kunna ha positiv effekt på kornas mjölkproduktion. För att bringa klarhet i denna fråga har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet undersökt hur olika färger på belysningen påverkar mjölkkors produktivitet, aktivitet och dygnsrytm. Resultaten har precis publicerats i en artikel i tidskriften PLoS ONE.

– Det är viktigt med bättre kunskap om kors dygnsrytm, säger Sofia Lindkvist, som är doktorand inom detta SLU-projekt. Vårt mål är att kunna ge väl underbyggda rekommendationer om LED-ljusprogram i stallbyggnader för mjölkkor, för minskad energiförbrukning och för bibehållen eller ökad aktivitet och produktion.

I försöket placerades korna i ett stall där ljusmiljön kunde kontrolleras till fullo, och de stod i detta ”ljuslabb” under fem veckor. Effekten av rött, blått eller vitt ljus under dagtid jämfördes efter dessa fem veckor genom att titta på mjölkproduktion, aktivitet och halten av sömnhormonet melatonin i blodet. Resultaten visade inga skillnader mellan de olika färgerna – mjölkproduktionen var oförändrad efter de fem veckorna och dygnsrytmen påverkades inte av färgen på dagbelysningen.

– Vår slutsats är att valet av färg på belysningen i en ladugård bör göras utifrån stallpersonalens önskemål, eller andra behov, eftersom vi varken kunde se positiva eller negativa effekter på korna, säger Sofia Lindkvist.

Förutom effekterna på melatoninhalt och mjölkproduktion undersökte forskarna även pupillens storlek i de olika ljusmiljöerna, för att få en bättre uppfattning om hur ögat bidrar till regleringen av sömnhormon. Koögats pupill är stor och rund i mörka miljöer och dras ihop till en oval, horisontell pupill i ljusa miljöer. Denna studie visade att den stora runda pupillen bibehölls i rött ljus, även om ljusstyrkan ökade, medan pupillen drogs ihop i blått eller vitt ljus. Detta visar att korna förmodligen uppfattar rött ljus som mörkare än blått och vitt ljus. Eftersom dygnsrytmen bibehölls när korna stod i rött dagsljus måste det röda ljuset ändå stimulera de celler i näthinnan som påverkar utsöndringen av sömnhormon hos korna.

I ljuslabbet var korna uppbundna, och det ganska grova mått som användes på djurens aktivitet var om korna stod upp eller låg ned. Det är fortfarande intressant att undersöka hur kor kan navigera i olika ljusmiljöer, eftersom flertalet mjölkkor i Sverige idag hålls i lösdriftssystem där djuren även nattetid kan ströva fritt, och kanske gå till en mjölkrobot. Forskarna fortsätter nu att undersöka hur kor navigerar i olika ljusmiljöer genom att låta dem gå genom en hinderbana. Denna studie, som har fokus på nattbelysning, genomförs under sommaren 2021.

Filed under: SvenskTeknik