Tommy Noakssons föredrag om elektronikutvecklingen de senaste årtiondena avslutade Stora Elektronikdagen med Summit på Tekniska Museet. Den närmast vansinniga tekniska utvecklingstakten kombineras med ett stadigt prisfall. Från 1980 till 2010 steg konsumentprisindex med 300 procent, medan priset för hemelektronik och datorer sjönk med mer än 80 procent.

– Halvledarna tillverkades i början på små tvåtumswafers, säger Tommy Noaksson, ABB Research. Idag är tolvtumswafers standard och geometrierna är tusen gånger mindre.

Elektronikmarknaden är allt annat än enkel. Det gäller både teknikutveckling och ekonomi. Förändringarna är dramatiskt mycket snabbare än inom andra industrigrenar och det behövs både stöd och information.

Att koppla samman Summit, som organiseras av innovationsprogrammet Smartare Elektroniksystem, och Stora Elektronikdagen, som organiseras av branschorganisationen Svensk Elektronik, är ett bra sätt att få många beslutsfattare under samma tak. Årets evenemang ägnade också en stor del av tiden åt att visa vad som är möjligt att åstadkomma när forskningsvärlden och företagsvärlden får samarbeta.

Exempel på projekt
I en annan artikel (Mer pengar till smartare elektronik ) tar vi upp innovationsprogrammet och programmets budget. Här tittar vi i stället på det tekniska konferensprogrammet och redovisningen av en del av projekten. Så låt oss börja med en snabb genomgång av några av de projekt som beviljades anslag i utlysningen i höstas

Glukossensor
Pelle Rangsten från Ascilion visade en glukossensor för diabetiker. Sensorn arbetar med ett stort antal MEMS-baserade mikronålar i kisel. De ytterst små nålarna tränger in bara en millimeter i huden och orsakar varken smärta eller blödning. Chipen med MEMS-nålarna tillverkas nu på åttatumswafers, vilket gör det möjligt att få ner kostnaderna.

Pelle Rangsten visade också ett frontendsystem för glukosmätning som är under utveckling. Mätchipet ger ifrån sig en DC-spänning som är proportionell mot glukoshalten.

Pelle Rangsten, Ascilion

Tryckta kondensatorer och temperaturmätning
Isak Engqvist från Linköpings Universitet visade hur långt man kommit med screentryckning (rulle till rulle) av kondensatorer på tunnfilm. Projektet görs i samarbete med Thinfilm och målet är att kunna göra tryckta komponenter för energy harvesting eller spänningsomvandling (som ju kräver kondensatorer). Målet är att nå en kapacitans på mer än 200 pF per kvadratmillimeter och en arbetsfrekvens mellan 10 och 100 kHz. Hittills kräver det tryck av två mycket tunna lager på substratet. Substratet behöver inte vara en polymer, utan även vissa oorganiska material har visat sig fungera.

Isak Engqvist, Linköpings Universitet

Magnus Lindblom från Acreo beskrev ett projekt med tvådimensionell fiberoptisk sensormätning för infodringsmonitorering av ugnar i stålverk eller kalkbruk. Ugnarna har ett inre skyddslager som efter hand slits ut, men som är dyrt att byta. Det gäller att kontinuerligt mäta status på skyddslagret (temperaturmätning) för att se var problem uppstår och det kräver temperaturmätning bakom hela skyddslagret.

I det här projektet har en lång optofiber applicerats (broderats) på glasfiberduk och en Ramansensor kan mäta temperaturen utefter hela fiberns längd. Duken monteras bakom skyddslagret och kan på det här sättet mäta hela arean.

Magnus Lindblom, Acreo

Trafik och produktion
Roland Hostettler från Luleå Tekniska Högskola berättade om trafiksensorprojektet VIT-Pre, där man arbetat med att ta fram nya sensorer för trafikdetektering på längre distans. Projektet har visat att de nya sensorerna ger mycket bra resultat också vid montering vid sidan av vägen eller på stolpar. Projektet arbetar också med LED-baserad optisk vägledning av trafiken, där sidostolpar med reflexer byts mot sidostolpar med LED-lampor.

Roland Hostettler, Luleå Tekniska Högskola

Zsolt Toth-Pal och Lena Sjögren från Swerea är involverade i ett elektronikproduktionsprojekt där man bland annat försöker styra upp hanteringen av skyddsbeläggningar på kretskort (conformal coating). Här finns stora risker för kvalitetsproblem, bland annat när flussrester finns kvar på kortet när beläggningen appliceras. De olika typerna av beläggning som finns på marknaden har dessutom varierande elektriska egenskaper.

Zsolt Toth-Pal, Swerea

Lena Sjögren, Swerea

Internet of Things och produktion
Eftermiddagens program inleddes med en utblick över två andra innovationsprogram. Först ut var Torbjörn Fängström, programchef för innovationsprogrammet Internet of Things. Han talade till exempel om många av de möjligheter som öppnar sig inom till exempel sjukvårdsområdet och egenmätning av hälsoparametrar, där IoT öppnar nya möjligheter. Men han tog också upp problemet med insamlade personliga data, som samlas in och lagras på servrar var som helst i världen. IoT-programmet har en budget de närmaste två åren på 80 miljoner kronor, vilket kombineras med lika mycket till från näringslivet.

Torbjörn Fängström, programchef för innovationsprogrammet Internet of Things

Karin Lundberg, kommunikationsansvarig för innovationsprogrammet Produktion 2030, gick igenom en del av de åtgärder som är tänkt att leda till en massiv återflyttning av produktion till Sverige. Mycket handlar om flexibilitet och hållbarhet.

Karin Lundberg, kommunikationsansvarig för innovationsprogrammet Produktion 2030

IPC och produktion i Östeuropa
Den välkände Lasse Wallin talade som representant för IPC Europa. Föredraget handlade om marknaden för elektronikproduktion, utflyttning av produktion, dåliga inköpare och inte minst om hur svårt det är att producera med hög och verifierbar kvalitet. Kvalitetsklassningarna IPC klass 1, 2 och 3, ställer krav på hela flödet från konstruktion till produktion och många av de som säger sig uppfylla normerna gör det inte.

Men det går att nå utmärkta resultat och högproduktionskvalitet genom att ha en nära och bra kontakt mellan konstruktionsföretag och producerande företag. Här kan klåfingriga inköpare ställa till stora problem genom att flytta produktionen och tro att allt ändå skall fungera som tidigare. Det gör det långtifrån alltid. Den som har en väl fungerande produktion bör, enligt Lasse Wallin, tänka sig för mycket noga före eventuell flytt.

Snabba och ogenomtänkta beslut kan bli dyra

Lasse Wallin har lång erfarenhet av elektronikproduktion och EMS-företag och han ser idag hur en hel del produktionsuppdrag kommer tillbaka från Kina och Fjärran Östern. Men de landar inte i Sverige, utan i första hand i före detta Östeuropa, där lönerna är låga och stora EMS-företag byggt upp gigantiska anläggningar. Konkurrensen kommer definitivt inte bara från Fjärran Östern.

Inom EU finns idag ca 1000 EMS-företag, där de sex största står för halva omsättningen och de 100 största för 85 procent. Enligt Lasse Wallin finns inga av de svenska företagen med i den här gruppen.

Lasse Wallin, IPC

Hållbar utveckling
Mikael Anneroth från Ericsson Research talade om hur hållbar tillväxt ställer nya krav på framtidens lösningar. Han pekade bland annat på hur snabbt Internet har förändrat människors beteende. En vanlig dag laddas 2,7 miljarder appar ner, människor tittar på Youtube i 133 miljoner timmar. 2,7 miljarder dollar omsätts i e-handel och 2,7 miljarder bilder tas. Allt det här växer snabbt och mängden information ökar exponentiellt.
En av många frågor är hur vi skall hantera en framtid när företagen har mer information om oss än vad vi själva har.

Mikael Anneroth, Ericsson Research

Explosiv utveckling
Så slutar vi där vi började. Tommy Noakssons föredrag om tenikutvecklingen var ytterst tankeväckande. 1971 innehöll en mikroprocessor ( Intel 4004) 2 300 transistorer. I dag är den siffran 2.6 miljarder för de senaste processorerna. Tillverkningsgeometrierna har krympt med mer än en faktor 1000, till ett fåtal nanometer och Moores lag ser ut att hålla länge än.

Så sent som 2005 hade ett normalt minneskort (microSD) en kapacitet på 128 Mbyte. Idag är 128 Gbyte normalt för samma kortstorlek och om tio år räknar man med att samma minimala kortstorlek skall kunna innehålla 128 Tbyte. Det motsvarar 100 000 långfilmer, eller tre filmer per dag under en livstid.

Den totala Internettrafiken låg 1992 på ca 100 Gbyte per dag. Idag överförs mer än 16 Tbyte per sekund.

Tommy Noaksson HW Development, ABB

Märklig ekonomi
Och ekonomin hänger med i svängarna. Från 1980 till 2010 steg konsumentprisindex med 300 procent, medan priset för hemelektronik och datorer sjönk med mer än 80 procent. Microsoft betalade mer än dubbelt så mycket för Skype som för hela Nokias mobiltelefonverksamhet. Microsoft betalade mer för Minecraft än vad Geely betalade för hela Volvos personbilsverksamhet (inklusive fabriker, kontor och 15 000 anställda). Det är inte lätt att värdera tillgångar eller framtida affärsmöjligheter.

Tommy Noaksson avslutade med fem sammanfattande punkter och de passar bra också här:

* Framtiden tillhör inte de stora utan de snabba
* Extrapolera framtiden, men reflektera
* Det som kan digitaliseras kommer att digitaliseras
* Räkna med att vinnaren tar allt eller nästan allt
* Tänk hållbart

Filed under: SvenskTeknik