De största begränsningarna för en kraftigt ökad produktion av solel i Sverige är inte för lite solljus eller tekniska problem i kraftsystemet. I stället är det de ekonomiska förutsättningarna för egenproducenterna som hejdar utvecklingen, enligt en ny avhandling från Uppsala universitet. I avhandlingen studeras möjligheter för svenska elkonsumenter, till exempel småhusägare, att installera solcellssystem. Doktoranden Joakim Widén, vid institutionen för teknikvetenskaper, har också tittat på vilka konsekvenser för det svenska kraftsystemet en utbyggnad av en sådan elproduktion skulle få.

Undersökningen uppges visa att svenska lågspänningsnät i huvudsak påverkas positivt av en måttlig utbyggnad av lokal solelsproduktion. Detta genom att ”spänningsprofilerna” blir bättre och förlusterna minskar. Inte ens när elproduktionen på årsbasis närmar sig den totala elanvändningen i hushållen överstiger nätspänningarna tillåtna gränsvärden. Detta visar att så kallade nollenergihus bör vara möjliga att bygga i Sverige utan större problem.

Däremot innebär de ekonomiska förutsättningarna för utbyggnad av solenergiförsörjningen hos egenproducenter ett problem. Som det är i dag är det inte tillräckligt lönsamt att producera egen el för att tillräckligt många ska kunna satsa på det. Enligt avhandlingen skulle så kallad nettodebitering spela en avgörande roll här, skriver Uppsala universitet i ett pressmeddelande.

Nettodebitering, som nyligen har utretts av Energimarknadsinspektionen (EI), skulle innebära att man får räkna av överskottet från sin egen elproduktion mot köpt el. Enligt det förslag som nu ligger från EI skulle bara överskottet få räknas av mot en del av elpriset, elnätsavgifterna.
 
– Mina uträkningar visar på nyttan för hushållen om man skulle få räkna av nettoproduktionen mot hela elpriset. Det i sin tur skulle kraftigt öka utnyttjandet av existerande takytor till ny elproduktion. Därmed är det ekonomi snarare än teknik som bromsar ökad användning av solenergi, säger Joakim Widén.

Filed under: SvenskTeknik