När industriföretag steg för steg digitaliserar sin produktion krävs det nya strategier och nya och förändrade kompetenser. I projektet Industriell digitalisering och organisering (INDIGO) undersöker forskaren Monika Hattinger hur en alltmer digitaliserad och uppkopplad industri implementerar tekniken och hur det påverkar personalens arbete.

Brännkammarverkstaden Siemens Turbomachinery i Trollhättan.

– Utvecklingen mot en digitaliserad produktion går så snabbt att det kan vara svårt för företag att hänga med i svängarna, säger Monika Hattinger. Många trevar sig fram i denna stora förändringsprocess och det finns ett enormt behov av att utveckla nya användargränssnitt och kompetens på alla nivåer, från maskinoperatörer till företagsledning.
INDIGO är ett tvåårigt post-doc-projekt inom Industriellt arbetsintegrerat lärande (I-AIL) som startade hösten 2018. Samverkanspartner är GKN Aerospace som tillverkar motordelar till flygplan och rymdraketer, och Siemens Industrial Turbomachinery som producerar brännkammare till bland annat gasturbiner. Företagen har kommit olika långt i omställningen till en digitaliserad produktion.
– GKN och Siemens har olika utmaningar men eftersom båda arbetar med långa produktionscykler finns det också en hel del gemensamma frågeställningar när det gäller digitaliserad produktion.
Monika förklarar att projektet fokuserar på två områden: Uppkoppling av maskiner och visualisering av maskindata, samt införande av fler PC-plattor i produktionen som delmål mot papperslös produktion.
Det handlar till exempel om hur mycket maskindata som ska visas och på vilket sätt det bäst visualiseras för olika yrkesgrupper, exempelvis maskinoperatörer, produktionstekniker, produktionschefer med flera. Samtidigt finns det andra faktorer att ta hänsyn till, som att operatörerna kan uppleva det som en form av övervakning.
– Med uppkopplade maskiner, även kallat Internet of Things, kan man följa maskinhälsan och produktionen i realtid. Det skapar transparens och mycket bättre översikt av produktionen.
– Maskindata måste ge ett greppbart beslutsunderlag som underlättar för personalen att ta snabba beslut. Och för att kunna göra det krävs att varje yrkeskategori har de rutiner och den kunskap som krävs.
Hittills har Monika ägnat mycket tid åt att sätta sig in i GKN:s och Siemens produktionsprocesser och vilka utmaningar de står inför. Ett 20-tal djupintervjuer har genomförts, två vetenskapliga artiklar är under produktion och dessutom har I-AIL-doktoranden Linnéa Carlsson knutits till projektet. Hon har fördjupat sig i managementfrågor.
– Startfasen för INDIGO har verkligen gett ringar på vattnet. Kunskapsbehovet inom det här området är så stort att flera nya forskningsprojekt är på gång. Vi arbetar just nu med en ansökan till ett HÖG-projekt inom KK-stiftelsen. Projektet heter Artificial and Human Intelligence through Learning (AHIL) och är tänkt som en vidareutveckling av INDIGO.

Filed under: SvenskTeknik