De får strategisk mobilitet 2022

Posted on december 20th, 2022 by SSF

Årets bidragstagare till programmet Strategisk Mobilitet är utsedda. Stiftelsen för strategisk forskning fördelar tio miljoner kronor på nio projekt.

Programmet ökar kunskapsöverföring och korsbefruktning mellan sektorer och ger dessutom forskare möjlighet att utvecklas genom att byta arbetsplats från akademi/forskningsinstitut till näringsliv/myndighet/sjukhus, eller tvärtom, under ett till två år.

Ett av årets projekt syftar till att ge Finansinspektionen tillgång till forskningsfronten inom informationssäkerhetsekonomi och på så sätt förbättra cybersäkerheten i den svenska finanssektorn. I ett annat projekt utvecklas elektromagnetisk teknik till att effektivare framställa rent stål utan föroreningspartiklar. Ett projekt ska med ”bioprintning” förfina utskriften av tredimensionella konstgjorda vävnader som kan användas till exempel vid test av hur läkemedel påverkar mänsklig vävnad.

Här är de nio projekten som får 2022 års bidrag:

Annika Skoglund får 1 145 000 kr för projektet ”Teknologisk omvandling vid SSAB” (UU/SSAB).

Gunnar Malm får 1 301 723 kr för projektet ”Spinntronik i 6G kommunikationssystem” (KTH/Ericsson AB).

Gustaf Mårtensson får 1 070 820 kr för projektet ”Nya ljusbaserade metoder att tillverka konstgjord vävnad” (Mycronic AB/KTH).

Song Lu får 1 204 000 kr för projektet ”Atomistiska studier av gränssnitt i tekniska legeringar” (KTH/Thermo-Calc Software AB).

Thomas Johansson får 1 122 000 kr för projektet ”Nya konstruktioner av formatbevarande kryptering” (LU/Ericsson).

Tomas McKelvey får 1 371 163 kr för projektet ”Flermålsdetektion i digital radar” (Chalmers/Saab AB).

Ulrik Franke får 628 471 kr för projektet ”Cybersäkerhet och finansmarknaden” (RISE/FI).

Wangzhong Mu får 1 200 000 kr för projektet ”Rent stål mot en hållbar framtid” (KTH/ABB).

Xiaoqing Li får 956 823 kr för projektet ”Beräkningsmodellering av plasticitet i tekniska material” (KTH/Alleima AB).

Filed under: SvenskTeknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Rökridåer i energipolitiken

    ”De höga elpriserna nu beror inte på för lite vindkraft utan för lite vind”. Det skrev Gunnar Hökmark häromdagen (på X) och det hade han naturligtvis alldeles rätt i. Det hjälper inte att bygga vindkraft för att få el när det inte blåser. Men i dagens energidebatt hävdar ändå media, vänsterpolitiker och hållbarhetsexperter att mer vindkraft är lösningen på de problem som vindkraften skapat. Så det kanske kan vara läge att försöka vifta undan rökridåerna och fundera över varför så många sprider så uppenbart tvivelaktiga ”sanningar” och varför de är så ovilliga att analysera vad som hänt.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (818 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.