En allt snabbare teknisk utveckling ställer höga krav på både IT-företag och på högskolan att vässa sin kompetens för att stå sig i konkurrensen. Projektet Datadriven tjänsteutveckling har som syfte att stödja organisationer till att få förbättrad kunskap i datadriven innovation, för att fullt ut kunna utnyttja de nya affärsmöjligheter som uppstår.

Ett drygt år in i projektet erbjuds nu en rad kurser på avancerad nivå för kompetensutveckling inom informatikområdet och datadriven tjänsteutveckling. Kurserna svarar tydligt upp mot högskolans uppdrag och mål att erbjuda kunskap för ett livslångt lärande.

Som grund för kursutveckling för livslångt lärande ligger ett pågående projekt präglat av stark samverkan mellan högskolan och ett 30-tal teknikföretag i Borås, Göteborg och Stockholm. Ett 60-tal personer i ledande roller men också mer operativ personal, som till exempel IT-konsulter, har intervjuats om aktuella och kommande kompetensbehov. De har också fått svara på hur de tycker att högskolan ska organisera utbildning för att de som företag ska kunna delta på bästa möjliga sätt.

– Det här handlar om vuxna studenter som har en grundexamen och efter några år i yrket behöver kompetensutveckla sig, inte sällan sammanfaller det med en tid när livspusslet med jobb och småbarn ska gå ihop, säger professor Stefan Cronholm, som är projektledare för projektet som finansieras av KK-stiftelsen. Att då även kunna kompetensutveckla sig via högskolan ställer krav på flexibla utbildningsformer för att möjliggöra för den här typen av studenter att kunna genomföra utbildningen.

Högskolan i Borås erbjuder nu ett antal kurser, två genomfördes under vårterminen och sex kurser finns sökbara inför höstterminen, som är framtagna i samverkan med deltagande företag. Under ett antal workshops har forskare och lärare på högskolan tillsammans med företrädare för företagen designat innehållet i kurserna. Exempel på kurser är: Digital transformation, Data Science i praktiken och Data-driven innovation för konkurrensfördelar.

– Samverkan i kursutvecklingsfasen innebär att forskare och lärare står för att innehållet blir teoretiskt förankrat, medan företagen står för att innehållet blir intressant och relevant, ofta utifrån verkliga fall som företagen har behov av att lösa.

Samverkan stannar inte där, utan fortsätter i genomförandet av kurserna då företagen bjuds in som gästföreläsare i kursen och deltar som kursdeltagare. När det kommer till utvärderingsfasen kommer företagen att vara lika viktiga. De utvärderingsmodeller högskolan har i dag är inriktade på ungdomsstudenter som inte finns på arbetsmarknaden än. Därför blir ett ytterligare mål med projektet att skapa förbättrade utvärderingsmodeller som tar hänsyn till individers och företagens behov av att bli mer konkurrenskraftiga.

– Kursutvärderingarna behöver då se annorlunda ut så att vi kan utvärdera att våra kurser faktiskt hjälpt företagen att vässa sin kompetens och fått bättre förutsättningar att stå starkare på en internationell, nationell eller regional marknad, säger Stefan Cronholm. Att arbeta fram de här nya kursutvärderingarna menar vi görs bäst tillsammans med företagen.

En annan viktig aspekt i projektet är ett tydligt fokus på tvärvetenskap. De fenomen som studeras har blivit så komplexa att det inte räcker med snäva ämneskompetenser. Därför är projektet också ett samarbete mellan ämnena informatik, företagsekonomi och pedagogik. Dessutom finns enheter från verksamhetsstödet på högskolan med för att utveckla de rutiner och processer som behöver ses över kring bland annat antagning och marknadsföring.

– Projektet blir också en pilot kring hur vi som lärosäte kan arbeta med livslångt lärande. Genom spännande möten och dialoger mellan disputerade lärare i de tre ämnen som är representerade i projektet hoppas vi få nyttiga tvärvetenskapliga erfarenheter och kunna skapa något bättre än vad vi skulle kunna göra var för sig. Och i förlängningen tror vi att det kan ge ringar på vattnet och sprida sig till hela lärosätet.

Filed under: SvenskTeknik