I takt med att kärnkraftverk avvecklas har intresset för att utbilda sig inom kärnteknik minskat. Samtidigt finns det ett skriande behov av strålningsvetare. På Chalmers tas redan krafttag för att få fram den spetskompetens inom strålningsvetenskap som krävs för att utveckla nya lösningar inom centrala samhällsområden som energi, medicin, industri, kärnteknik och forskning. Bättre behandlingsformer i vården, klimatsmarta energisystem och strålskydd i rymden är några exempel på den nytta som strålningsvetenskapen bidrar till.

Klara Insulander Björk, doktor i fysik, institutionen för fysik

Tillsammans med flera svenska aktörer inom både forskning och industri vill forskare på Chalmers öka intresset i ämnet och hejda kompetenstappet. Ett exempel på detta är kunskapspaketet ”Strålningsvetenskap för nyfikna” som riktar sig till lärare och elever på gymnasiet.
– Om inget görs väntar en kompetenskris, något som även Strålsäkerhetsmyndigheten varnat för, säger Klara Insulander Björk, doktor i fysik och kärnenergiforskare vid Chalmers.

Hon har lett arbetet med det nya kunskapspaket som är framtaget av ett akademiskt kompetenscentrum för strålningsvetenskap, SAINT, där Chalmers, Göteborgs universitet, Uppsala universitet och numera även Stockholms och Lunds universitet ingår. Klara Insulander Björk är också en av föreläsarna i den nya utbildningssatsningen.

Förhoppningen är att gymnasieeleverna ska få upp ögonen för en framtidsbransch med stort behov av ny kompetens. Till sommaren kompletteras det digitala kunskapspaketet även med en sommarskola för elever som avslutat andra året på gymnasiet.

Inom utbildningspaketets avdelning för energi föreläser Chalmersprofessor Christophe Demazière om kärnteknik. Han är mycket oroad över de samhällsrisker som kan uppstå om det inte finns tillräcklig kunskap inom kärnteknik i samhället.

– Säkerheten kan vara i fara om samhället inte upprätthåller en tillräcklig kunskapsnivå och expertis när det gäller de över 100 kärnreaktorer som är i drift i Europa idag. Dessa står dessutom för mer än 25 procent av all elproduktion, säger Christophe Demazière, som har mer än 20 års erfarenhet av kärnreaktormodellering.

Christophe Demazière har nyligen skrivit en bok som riktar sig till både blivande och nuvarande ingenjörer inom nukleär teknik och kärnkraftsäkerhet.

– Ett viktigt mål med boken är att på ett tillgängligt och pedagogiskt sätt guida till de avancerade metoder som används för att modellera kärnreaktorsystem och garantera deras drift på ett säkert sätt.

Även han har hållit sommarkurser för att vidareutbilda mastersstudenter, doktorander och ingenjörer inom industrin, inom ramen för två stora EU-projekt: Cortex och ESFR-SMART.

Chalmers tar också aktiv del i andra EU-projekt inom utbildning i kärnkemi, till exempel Meet Cinch. Kontaktperson för detta på Chalmers är Teodora Retegan Vollmer som är biträdande professor i kärnkemi vid institutionen för kemi och kemiteknik.

Filed under: SvenskTeknik