Sverige har fått en bra start när det gäller att få forskningsmedel inom det Europeiska forskningsprogrammet Horisont (Horizon 2020). Härom veckan meddelade Vinnova att svenska organisationer hittills tilldelats drygt 260 miljoner euro. Det motsvarar 3,56 procent, vilket inte är så dåligt om man till exempel ser till Sveriges folkmängd som bara är 1 procent av EU:s samlade befolkning.

3,56% av hittills kontrakterade medel innebär enligt Vinnova att Sverige placerar sig på en 8:e plats av alla deltagande länder. Tyskland, Storbritannien och Frankrike toppar deltagandet i Horisont 2020 och de övriga nordiska grannländerna placerar sig strax efter Sverige; Danmark på tionde plats, Finland på tolfte samt Norge på en femtonde plats.

Trots att Sveriges andel i Horisont 2020 har minskat något mot tidigare ramprogram anser Vinnova att detta ett bra resultat, inte minst eftersom konkurrensen om europeisk FoI-finansiering har ökat. Myndigheten menar att Sverige har en stark position inom samverkansforskning, till exempel inom Samhällsutmaningarna men även i ramprogrammets mer teknikintensiva delar. I flera utlysningar inom samverkansdelarna så har Sverige beviljats upp till 10% av alla kontrakterade medel.

– En åttonde plats visar att Sverige klarar sig bra i Horisont 2020, i synnerhet med tanke på att många länders nationella forskningsbudgetar skurits ner vilket inneburit en hårdnande konkurrens. Det som är särskilt glädjande är att det gått så bra i de delar av programmet som innebär ett utmaningsperspektiv och en samverkan mellan olika sektorer. Där kan det vara så att svenska forsknings- och innovationsaktörer som ofta har goda erfarenheter av ett nära samarbete mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor och det civila samhället har en fördel. Flera mycket spännande svenska små- och medelstora företag har också beviljats medel i det nya instrument som fokuserar på ett enskilt bolag och dess utveckling. Här kan verkligt innovativa och internationellt konkurrenskraftiga företag ta sina idéer närmare marknad, säger Linda Bell, enhetschef för EU-relationer på Vinnova i ett pressmeddelande.

Horisont 2020 består av ett specifikt program uppdelat på tre prioriteringar:

• I Spetskompetens har Sverige ett framgångsrikt deltagande i Forskningsinfrastruktur (6,2%) samt i programmet för samverkansforskning inom Framtida och ny teknik, FET (4,4%). Det svenska deltagandet i det Europeiska forskningsrådets, ERC, utlysningar, där enskilda forskare söker medel för spetsforskning av högsta vetenskaplig kvalitet, är betydligt lägre. I de första ERC-utlysningarna har Sverige endast beviljats 2,0% av medlen. ERCs stora del av Horisont 2020-budgeten (15% av kontrakterade medel per juli 2015), innebär att utfallet i ERC får stort genomslag i det svenska deltagandet.

• Inom Industriellt ledarskap utmärker sig Sverige med ett högt deltagande inom Avancerad tillverkning och bearbetning (4,7%), vilket även innefattar program för till exempel processindustrin. Även inom Informations- och kommunikationsteknik har Sverige beviljats en hög andel av alla beviljade medel (4,3%).

• Inom Samhälleliga utmaningar är det svenska deltagandet överlag högt. Särskilt framgångsrika har svenska aktörer varit inom delprogrammen för Energi (5,9%), Hälsa (4,2%) och Klimat (4,2%).

Dessutom finns ett nytt program döpt till SME-instrumentet. Här kan enskilda innovativa småföretag utveckla sin affärsidé och Sverige har inom ramen för programmet beviljats 4,9% av medlen, enligt Vinnova.

Horisont har total budget på 80 miljarder euro och löper under perioden 2014-2020.

Filed under: Svensk Ekonomi