För tio år sedan var det inte många som pratade om artificiell intelligens om det inte nämndes i samma andetag som Terminator-filmerna eller Hondas robot Asimo. De senaste åren har området emellertid exploderat och riskkapitalister öser pengar över den konstgjorda intelligensens framtid. KTH-professorn Stefan Carlsson forskar om artificiell intelligens och vet varför artificiell intelligens går segertåg världen över.

Stefan Carlsson, professor i datavetenskap på KTH. Foto: Peter Larsson

Mycket vatten har flutit under broarna sedan Skynet blev självmedvetet i fiktionens värld, superdatorn Watson vann över människor i Jeopardy och Asimo tog sina första stapplande steg.
Idag är artificiell intelligens (AI) på frammarsch. Stefan Carlsson, professor i datavetenskap på KTH och ledare för forskningsgruppen Datorseende vid avdelningen Computer Vision and Active Perception (CVAP) på universitetet, berättar att AI som ämnesområde utvecklats något kopiöst den senaste tiden. Han menar att det skett en revolution på området.
– AI har delvis flyttat från akademin till industrin, säger Stefan Carlsson. Idag är det företag som Google, Facebook och Microsoft som driver utvecklingen framåt. Ta bara startupföretaget OpenAI som Elon Musk med flera investerat en miljard dollar i. Den enskilda investeringen befinner sig i paritet med vad det gigantiska europeiska forskningsprojektet The Human Brain Project har i budget.
Han berättar att den absolut enklaste beskrivningen av AI är att få datorer att göra det människor gör. Fram till nyligen har dock datorerna blivit tilldelade de arbetsuppgifter människor inte klarar av, till exempel avancerade beräkningar. Anledningen till detta är att det har visat vara mycket svårt få datorer att apa efter människan.
De senaste åren har emellertid stora framsteg gjorts på området. Datorer har blivit otroligt mycket bättre på att tillgodogöra sig mänskliga egenskaper, till exempel förstå sig på bilder. Anledningarna är bland andra att så kallade neurala nätverk skalats upp och blivit mycket större och mer avancerade än för 20 år sedan samt att det finns en stor tillgång till data. Att grafikprocessorns visat sig vara mycket lämplig för den här typen av uppgifter har förstås gjort sitt till.
För att göra datorn smart så bygger dagens AI på maskininlärning. Man visar en bild på en elefant för datorn och säger att det är en elefant. Sedan visar man 1 000 elefantbilder till. Till slut visar man en tidigare okänd elefantbild för datorn och den berättar vad det är för djur man visar upp.
– De här datorerna eller neurala nätverken som jobbar med så kallad "Deep Learning" är enormt djupa, med miljoner och åter miljoner parametrar. Man lär dem helt enkelt saker.
Det handlar dock inte bara om automatisk bildförståelse. Även tal och text ingår som komponenter. Att kunna prata, skriva och förstå det talade ordet och den skrivna texten. AI innebär bland annat att kombinera naturligt språk och bilder. En mix av automatisk text- och språkförståelse samt tal- samt bildigenkänning. Att automatisera all mänsklig kommunikation.
Vad ska datorerna med all denna kunskap till då? Vilka tänkbara applikationer återfinns runt hörnet? Massor, visar det sig.
– Människor spenderar mycket tid framför datorn. Man kan säga att de hela tiden "växelverkar med data". Den ultimata tillämpningen är alltså att datorn sköter allt surfande åt dig. Du pratar med datorn med naturligt språk och den hämtar samt presenterar informationen för dig. Du får en kognitiv assistent. Man kan säga att du får världens bästa sökmotor som sorterar söksvaren så att de verkligen passar just dig. Det blir som att prata med en intelligent och kunnig rådgivare.
Ett annat område där AI kommer att återfinnas är i självkörande bilar.
– Detta är en omfattande tillämpning. Du sätter en kamera i framrutan och datorn känner av så väl vägen och bilarna som gångtrafikanter och cyklister. AI har också en stor betydelse för alla synsvaga. Det kan handla om hjälp att hitta till närmaste busshållplats, läsa tidtabellen eller en vanlig bok. Detta är viktigt eftersom en stor del av jordens äldre befolkning har synproblem. Även inom medicinsk data kan AI ta en framträdande plats inom en inte alltför snar framtid.
– Vad gör läkare idag? Jo, de samlar in data och intervjuar patienter. AI kan alltså i sin enklaste form hjälpa till med att ställa diagnoser och längre fram till slut ta över läkarrollen. Beslutstödssystem? Nja, det handlar snarast om att samla in information och fatta beslut. Det vill säga mer intellektuella problem. När det gäller framtida yrken så har förmodligen en snickare betydligt bättre framtidsutsikter än en revisor.
Hur är det då med automatiserad översättning i realtid? En verklig babelfisk, det vill säga den fiktiva fiskarten från boken Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams.
– Sådana automatiska översättningar finns redan idag. Just översättningar är faktiskt ett ganska enkelt problem att lösa. Det är språkförståelsen som är det kluriga. Att få datorn att begripa innebörden av naturligt språk. Det kan till exempel innebära att datorn läser en text och sedan, med egna ord, summerar vad som står där. Som ett referat. Ett annat exempel är att datorn jämför två texter för att se om de har samma ursprung och betydelse trots att de inte liknar varandra ord för ord.
Stefan Carlsson och hans KTH-kollegor har jobbat med datorseende sedan början av 1980-talet. Han berättar att någonting hände runt år 2012. Det var då tekniken globalt tog ett rejält steg fram i utvecklingen.
– Sedan 2006 har det funnits tävlingar i datorseende där forskare och andra skrivit datorprogram som kämpat mot varandra. I början blev dessa program några procent bättre för varje år på att känna igen bilder, men för två-tre år sedan blev programmen plötsligt 10-15 procent bättre mellan varje tävling. Nu har det gjorts stora framsteg inom AI och intresset har som sagt fullkomligt exploderat. Varför? För att det bland annat handlar om att företag som Facebook och Google vill ta kontroll över Internet.
På tal om avancemang så är det inte bara området bildigenkänning – där Facebooks funktion att sortera ut ansikten i ett fotografi och tilldela dessa namn kanske är det mesta kända exemplet – som gjort stora framsteg. Även utvecklingen inom taligenkänning har gått framåt med besked. Algoritmerna känner igen naturligt tal lika bra som bilder, men har även gjort framsteg inom ytterligare ett område.
– Forskare använder algoritmerna för att kunna hitta mutationer i DNA-sekvenser som är cancerframkallande. Det som förenar tal, skrift och bilder och att man kan hitta generiska mönster är de stora datamängderna som finns.
Om han ser några faror med AI? Inte direkt. Att AI på något sätt skulle ta över vårt samhälle är ungefär lika sannolikt som att vi får finbesök från yttre rymden.
– Det som kommer att hända är att datorer kommer att bli så bra på mänsklig kommunikation att du till slut inte kommer att veta om det är en människa eller dator du pratar med. Jag säger inte att det är någon fara, men man kan fundera över vilka konsekvenser det får.

Filed under: SvenskTeknik