Arbetsmiljöverket i Sverige har gjort en kunskapssammanställning av internationell forskning om risker och säkerhet i byggbranschen, en bransch som tyvärr toppar olycksstatistiken. Vid Luleå tekniska universitet fick professor Jan Johansson med forskarteam uppdraget att sammanställa internationell forskning om riskfaktorer och riskprevention i byggbranschen. Resultaten är entydiga.

– Vi kan konstatera att sannolikheten för olyckor med allvarliga konsekvenser inom byggbranschen är större i små företag och att sannolikheten för olyckor överhuvudtaget är större hos underentreprenörer, säger Jan Johansson, professor i industriell produktionsmiljö.
Arbetsmiljöverket presenterade nyligen en kunskapssammanställning om internationell forskning om byggbranschen. Studien baseras på 401 forskningsartiklar som i huvudsak är hämtade från byggindustrin i Europa, Kanada, USA, Australien och Japan. På pressträffen medverkar bland annat professor Jan Johansson för att informera om resultaten från forskarteamet i Luleå, under rubriken: Risker och säkerhetsarbete i byggbranschen. En av teamets slutsatser efter att ha studerat internationell forskning på området, är att byggbranschen, oavsett land är högt drabbat av olyckor. Dessutom är det större risk för byggarbetare att råka ut för olyckor om de inte behärskar språket på byggplatsen.
– Arbetskraft med bristande språkkunskaper tenderar att råka ut för fler och allvarligare olyckor än andra, säger Jan Johansson.
Samtidigt konstaterar forskarteamet vid Luleå tekniska universitet (Jan Johansson, Leif Berglund, Maria Johansson, Magnus Nygren, Björn Samuelsson, Magnus Stenberg och Kjell Rask) att ledningens motivation och engagemang för säkerhetsfrågor har betydelse för säkerheten på byggarbetsplatsen. Förebyggande säkerhetsarbete har betydelse för arbetarnas hälsa och kan också vara en ekonomisk vinst för företagen. Betydande internationell forskningen visar att det viktigaste för en hög säkerhetsnivå är att det finns tillitsfulla relationer både mellan individer och mellan olika funktioner på olika nivåer i organisationen. Ett bra säkerhetsklimat bidrar till säkerhetsbeteende och utbildning ökar människors förståelse för det egna ansvaret för säkerhetsarbetet. Ett problem när det gäller säkerhetsarbete kan dock vara att personalen saknar motivation till utbildning, bland annat på grund av bristande individanpassning.
– I de flesta länderna är de yngre åldersgrupperna överrepresenterade vid byggolyckor men olyckorna blir allvarligare i takt med stigande ålder. Den ökade erfarenheten som följer med ålder kan inte tillfullo kompensera åldersfaktorns inverkan, säger Jan Johansson.
Forskning visar även att insatser i form av program och modeller för säkerhet i byggbranschen bör pågå under en längre tid för att ha effekt. Program som innehåller beteendeförändrande tekniker verkar vara mer framgångsrika än program som enbart förmedlar information och utbildning. Det är viktigt att ledningen är säkerhetsorienterad och att chefer på utförandenivå och underentreprenörer involveras i programmen. Program som innehåller en kombination av flertalet strategier för att förebygga olyckor är mer framgångsrika än de som enbart har ett fåtal strategier, liksom att myndigheter, partsorganisationer och branschen samarbetar i programmen. Alla inblandade ska förstå programmets innehåll, syfte och idé och ansvarig ledning ska ta konflikten när programmet inte efterlevs.
Jan Johansson och hans forskarteam ser nu en rad förbättringsområden inom internationell forskning om byggolyckor. Det saknas exempelvis forskning om användning av svart och grå arbetskraft och om hur det påverkar säkerheten och arbetsmiljön. Det saknas forskning om olycksfall i byggbranschen som utgår från ett mer sociologiskt perspektiv där man vidgar perspektivet till att exempelvis göra intervjuer om hur en olycka gått till och det saknas tillämpad forskning om integrerade system som inkluderar underentreprenörer. Det behövs mer forskning om byggherrens och projektörernas roll i arbetsmiljöarbetet och det saknas tillämpad forskning om god praxis i arbetsmiljöarbetet. I Sverige finns förhållandevis lite forskning om byggolyckor.
– Det saknas även genusforskning, och de studier som skiljer på kvinnor och män är dessutom av bristande kvalitet. Det grundläggande problemet är kanske inte bristen på forskning utan snarare bristen på kvinnor i branschen, säger Jan Johansson.

Filed under: SvenskTeknik