I en inte alltför snar framtid kommer robotar att spela en avgörande roll i våra liv när det kommer till utförandet av olika typer av tjänster och jobb. Redan idag finns det så väl robotdammsugare som robotgräsklippare, men när det kommer till mer komplexa uppdrag som kräver samarbete, ligger robotar hjälplöst efter människan. Det är här KTH-forskarens Dimos Dimarogonas arbete kommer in i bilden.

Det handlar om att se till att robotar klarar av mer avancerade arbetsuppgifter som att bära tunga och otympliga saker, som möbler. Uppgifter där människan glänser om bara armmusklerna räcker till.
Anledningen till att vi lyckas bra är att vi även kommunicerar när vi arbetar ihop. Om det inte är genom att prata med varandra så är det genom att vi gestikulerar. Och det är just kroppsspråket som Dimos Dimarogonas, biträdande universitetslektor på KTH och koordinator för det europeiska robotprojektet RECONFIG, tagit fasta på.
– Genom att studera varandras kroppsspråk ska våra robotar lära sig att tolka information och använda sig av den.
Det här sättet att kommunicera är dock inte helt trivialt. Precis som med människan så uppfattar robotar sin omvärld på olika sätt. En stol kan kategoriseras som just en stol av en robot, medan en annan utgår från att det är en fåtölj. Detta beroende på vilken kunskap och utgångsläge roboten har. Exakt samma problem, om än något mer förfinat, som människor kan drabbas av.
Om nu människor står inför denna utmaning, hur ska då robotar attackera det hela?!
Detta ska lösas genom att två eller flera robotar ingår överenskommelser om de sinnesintryck som registreras. Det kan handla om hur en stol betraktas eller hur ett objekt känns när robothanden förs över objektet. Det innebär i förlängningen att robotar i grupp blir bättre på att hantera saker som händer under tiden de arbetar.
– Om en grupp robotar är förprogrammerade att lyfta ut alla stolar ut ett rum och det dyker upp en ny stol, då kan den robot som upptäcker stolen bestämma sig för att endera lyfta ut stolen själv eller ta hjälp av sina robotkompisar.
Om forskningsprojektet är framgångsrikt kan det innebära helt nya arbetsuppgifter för robotar i det vanliga hushållet.
Forskningsprojektet kommer att fortgå till 2016 och har en budget på nästan 20 miljoner kronor. I projektet ingår KTH (koordinator), Aaltouniversitetet i Finland, National Technical University of Athens i Grekland och Ecole Centrale Paris i Frankrike.

Filed under: SvenskTeknik