De senaste årens ökande efterfrågan på elbilar har lett till en enorm skjuts för produktionen av bilbatterier. Men hur lyckas man säkerställa cirkulariteten i en tillverkningsprocess som hittills fokuserat mer på att producera nya högpresterande produkter än att optimera deras livscykler?

– Elbilars batteripack kan bli återvinningsbara med hjälp av friktionsomrörningssvetsning, säger Vivek Patel, docent på Högskolan Väst. Foto: Högskolan Väst.

Det enda sättet att uppnå verklig cirkularitet inom bilbatteriindustrin är att skifta fokus till design som håller för framtida generationer. Särskilt intressant här är fogarna (limmade, mekaniska och termiska) som används för att montera batteripacken. Hittills har de främst utvärderats utifrån egenskaper som prestanda, tillverkningsbarhet och kostnader. Framöver är det avgörande att också ta hänsyn till hur väl de lämpar sig för demontering, återmontering och automatisering.

Vivek Patel är docent vid Högskolan Västs avdelning för svetsteknologi. Han koordinerar ett treårigt RISE-projekt där en mer hållbar metod för storskalig tillverkning av batteripack utvecklas tillsammans med industrigiganter som Volvo Cars, ABB och Atlas Copco.

– En av de största utmaningarna är fogarna, säger Vivek. Det finns många fogar i ett batteripack och det är inte lätt att hitta ett sätt att demontera dem utan att äventyra fogen.

Genom att tänka nytt kring produktionsprocessen för batteripack kan tillverkning med återvunnet material snart vara inom räckhåll.

– Om vi planerar i förväg borde vi kunna återanvända vissa svetsade delar tack vare att vi implementerar olika tekniker för hur bilbatterier tillverkas idag.

Listan över intressenter och samarbetspartner är lång: RISE, Swerim, Volvo Cars, Stena Recycling, Polestar, ABB och Atlas Copco är alla med och delar sina kunskaper och erfarenheter inom sammanfogningsteknik, demontering och hållbarhet.

– Många olika intresseområden överlappar här. Volvo Cars är särskilt intresserade av hållbarhetsaspekterna och Stena Recycling ser främst till återvinningsfördelarna.

– Atlas Copco och ABB fokuserar å andra sidan mer på hur fogar skulle kunna demonteras på ett mer sofistikerat sätt med hjälp av exempelvis automation och robotik. Allt handlar om gemensam kunskapsinhämtning och att sprida kunskapen för att i nästa steg kunna förbättra den framtida potentialen i återvinning och återanvändning av batteripack.

Forskningsprojektet startade den första september 2023 och förväntas pågå i tre år fram till slutet av augusti 2026. Det teoretiska och förberedande arbetet har fått en lovande start och projektgruppen ser fram emot att kunna börja genomföra tester.

– Vi har redan definierat allt som krävs av ett batteripack utifrån ett cirkulärt perspektiv för att materialet ska kunna återanvändas. Just nu försöker vi lista ut hur vi på bästa sätt bryter ner processen för att själva fogningen ska kunna göras på ett sätt som möjliggör enkel demontering. När vi är klara med idéutvecklingen är planen att börja förbereda för tester i sommar.

Filed under: SvenskTeknik