Hemligheterna bakom rymdstormar och norrsken

Posted on februari 16th, 2024 by IRF

Louis Richard presenterade idag sin doktorsavhandling vid IRF (Institutet för Rymdfysik) och Uppsala universitet. Avhandlingen belyser de invecklade processer kring hur rymdstormar driver jordens förtrollande norrsken. Louis doktorsavhandling med titeln ”Energy Conversion and Particle Acceleration at Turbulent Plasma Jet Fronts,” granskar laddningen av partiklar associerade med snabba plasmaflöden i jordens magnetosfär.


Louis Richard, IRF

Louis Richards forskning undersöker energiomvandlingsmekanismerna kopplade till turbulenta snabba plasmajetstrålar i jordens magnetosfär. Genom mätningar från NASA:s MMS (Magnetospheric Multiscale-rymdfarkoster), fokuserar studien på att förstå rollen som dessa plasmajetstrålar spelar för hur energi transporteras i jorden magnetiska svans, det vill säga nattsidan av jordens magnetosfär.

Turbulenta plasmajetstrålar, ett resultat av explosiva processer kallade magnetisk omkoppling, är utbredda fenomen i hela universum som sker i allt från svarta hål till galaxers aktiva kärnor. Inom jordens magnetiska svans spelar dessa omkopplingsjetstrålar en central roll i dynamiken hos magnetosfäriska stormar.

Ett av de långvariga mysterierna som forskningen tar upp är hur plasmajetstrålar deponerar sin energi i det omgivande mediet. Studien avslöjar att när plasmajetstrålar rör sig genom plasmat dissiperar de energi, vilket värmer upp det omgivande mediet och accelererar laddade partiklar.

Försvaret av Louis Richards avhandling skedde i Ångströmlaboratoriet i Uppsala tisdag den 16 januari. Professor Vassilis Angelopoulos från University of California Los Angeles, USA, agerade som opponent. Handledare var Prof. Yuri Khotyaintsev, Dr Daniel B. Graham, Prof. Andris Vaivads och Dr Emiliya Yordanova.

Louis Richards forskning bidrar inte bara till förståelsen av vår egen magnetosfär utan har också bredare implikationer för att förstå några av de mest extrema fenomenen i universum. Hans forskning förväntas fördjupa vår kunskap om de grundläggande processerna som styr kosmos.

Filed under: SvenskTeknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Lätt att förstöra infrastruktur

    Både klimataktivister och politiker är rörande överens om att vi måste byta till elbilar (eller helst sluta köra bil) och sluta att flyga inrikes. Men förvånansvärt få verkar fundera på vad som händer när fungerande infrastrukturer inte längre är lönsamma. Kan vi klara oss utan inrikesflyg, postbefordran och bensinstationer? Finns det ett vettigt alternativ när den gamla infrastrukturen inte längre finns? Och finns det till och med en risk att vi tappar bort hela elnätet när anslutningen blir alltför dyr?

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (814 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.