Europa ska bli drivande i en smart kolrevolution baserad på supermaterialet grafen – som kommer att förändra människors vardagsliv. Den visionen har Europas främsta grafenforskare vars förslag har valts ut av EU för att tävla om finansiering i tio år framöver.

Jari Kinaret, projektledare för Graphene-Coordinated Action.
FOTO:Jan-Olof Yxell

storslagna forskningsinitiativ – vetenskapliga flaggskepp – som EU satsar på inom informations- och kommunikationsteknologi, ICT. För två av dem hägrar möjligheten att få en tioårig budget på upp till 10 miljarder svenska kronor.

Chalmers har en internationellt sett stark nanomiljö, och leder ett av de sex pilotprojekten: ett samordnat förslag från Europas främsta grafenforskare kallat Graphene-Coordinated Action. Siktet är att göra Europa ledande i en intelligent materialrevolution baserad på unika egenskaper hos grafen, och andra tvådimensionella material. De kommer att ge upphov till radikala teknikskiften med djupgående inverkan inom hela ICT-området och på människors vardagsliv.

– Att utnyttja den fulla potentialen i grafen är något som vi är övertygade om får stora konsekvenser för samhället i stort. Vi är glada över att EU-kommissionen delar vår bedömning, och tror på oss som lag, och vårt fokuserade och öppna sätt att ta oss an utmaningen, säger professor Jari Kinaret, Chalmers, som är initiativtagare och projektledare för Graphene-Coordinated Action.

Grafen – ett enda lager av kolatomer – kan vara den mest fantastiska och mångsidiga substans som mänskligheten har fått tillgång till. Starkare än det starkaste stål, men ändå lätt och flexibelt, kan grafen få elektroner att färdas tusen gånger snabbare än kisel tillåter. Grafen är samtidigt genomskinligt, och därmed en ledare som kan kombinera elektriska och optiska funktioner på ett exceptionellt sätt.

Grafenforskarna vill genom vetenskapliga genombrott skapa förutsättningar för europeisk industri att bli ledande genom detta teknikskifte. De gäller produkter som transparent och böjlig konsumentelektronik, höghastighetselektronik i nanoskala, nya typer av processorer, biosensorer och lätta kompositer för bilar och flygplan. Snabbtankade elbilar, drivna av superkondensatorer, förväntas tillhöra vardagen om tio år. Redan 2014 kan vi få se grafen i pekskärmar, enligt elektronikindustrin.

Andre Geim och Konstantin Novoselov tilldelades 2010 års nobelpris i fysik för sina banbrytande experiment på grafen. Båda är vetenskapliga rådgivare till piloten Graphene-Coordinated Action. Experimenten, som skedde 2004, blev den tändande gnistan för en vetenskaplig explosion. Enorma mängder mänskliga resurser och kapital satsas nu i grafenforskning och dess tillämpningar i Korea, USA, Japan, Singapore och andra länder. Utnämnandet av Graphene-Coordinated Action till en så kallad FET (Future Emerging Technology) Flagship Pilot ska ses i det perspektivet.

EU-kommissionens vice ordförande Neelie Kroes, ansvarig för den digitala agendan, och Chalmers rektor Karin Markides deltar i dagens lanseringsceremoni i Budapest.

EU vill ha grandiosa flaggskepp som stärker Europa
Med sin flaggskeppssatsning vill EU-kommissionen förena Europas spridda akademiska styrkor kring två storslagna, väldefinierade uppdrag för att åstadkomma vetenskapliga och teknologiska genombrott. De ska stärka Europa, och föra EU närmare sina politiska och sociala mål. Bedömare har jämfört satsningen med USA:s 60-talsbeslut att ta människan till månen.

Mer om Graphene-Coordinated Action
Med i konsortiet bakom Graphene-Coordinated Action finns fyra nobelpristagare, tunga forskare från främst Storbritannien, Tyskland, Italien och Spanien samt kommunikationsföretaget Nokia, med en växande grupp intressenter i följe. Flaggskeppsförslaget inom grafen har hittills fått stöd från 130 forskargrupper i 21 europeiska länder, däribland Sverige.

Den ettåriga pilotfasen finansieras av EU och börjar nu i maj. Pilotprojektet bedriver ingen forskning i sig. Uppgiften är att bereda väg för ett fullständigt tioårigt flaggskepp, med en budget på uppåt en miljard svenska kronor årligen, som beräknas sysselsätta hundratals forskare i tio år. Man ska skapa en vetenskaplig och teknologisk vägkarta, mejsla ut flaggskeppets organisation och försäkra sig om medfinansiering från industri och medlemsländer. En handlingsplan ska presenteras i april 2012, med förhoppning om att Graphene blir ett av de två flaggskepp som EU sjösätter 2013.

Filed under: SvenskTeknik