Nu är det ont om tid! Under World Wide Webs tjugonde levnadsår håller de Internet-adresser som på 80-talet definierades i Internet Protokoll Version 4 (IPv4) på att ta slut.

När en Internet-användare t ex ska skicka ett eMail till Eva.Exempel@webworld.com, eller vill gå in på sidan www.hemsidan.org, kan datorerna och servrarna i nätet inte direkt använda dessa adresser. De förstår bara siffror, och därför tilldelas varje dator en Internet-adress som t ex kan vara 154.213.14.12. Detta är ett format som alla nätdatorer förstår.

När allt kommer omkring är Internet en digital värld (även när man arbetar med analoga tecken), och därför baseras antalet tillgängliga Internet-adresser på talet 2. För IPv4 är adresslängden 32 bitar. Det gör att antalet möjliga kombinationer är 232, vilket är omkring 4,3 miljarder.

Men Internets snabba tillväxt har medfört en allt snabbare förbrukning av de tillgängliga adresserna. Här är det inte bara det ökande antalet datorer som bär skulden, utan det ännu snabbare ökande antalet mobiltelefoner. Även dessa behöver nämligen Internet-adresser.

Omkring 3,7 miljarder IPv4-adresser står till förfogande för slutanvändarna, resten behövs för nätoperatörer och tjänstleverantörer. Ett par hundra miljoner adresser har än en gång tilldelats Asien – och nu har de tagit slut.

Denna utveckling förutsåg man redan under 90-talet vid ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers) i Marina del Ray i Kalifornien. Sedan dess arbetar man med en ny version av Internet Protocol, Version 6 (IPv6), som använder hela 128 bitar. Detta räcker till för några sextiljoner adresser, eller mer exakt 2128.

Detta är decimalt uttryckt 3,4 sextiljoner adresser, eller 3,4 × 1038. Detta kan tyckas vara ett oerhört stort antal, men ändå är det litet jämfört med exempelvis antalet atomer som vår måne består av. Man uppskattar antalet till 7,35 oktiljarder – och då är månen ändå liten jämfört med de större objekten i universum.

IPv6 och dess speciella egenskaper
Hur skall man överhuvudtaget kunna förvalta en så ofattbart stor mängd Internet-adresser? Inte ens en organisation som ICANN kan klara detta. Därför har adresserna blockvis tilldelats olika underorganisationer, till att börja med till fem över världen fördelade Regional Internet Registry’s (RIR).
När 50 procent av de med dessa block möjliga Internet-adresserna delats ut går det att ansöka om nya block hos ICANN. Härifrån får också de Internet-tjänstleverantörer (ISP) som anförtrotts med egna tilldelningsrätter nya adresspaket.
För den normala användaren händer med det nya IPv6 till att börja med ingenting. Formellt kan man ansöka om en övergång från dagens IPv4 till det nya IPv6. Normalt behöver man dock inte göra något alls förrän den ansvarige ISPn ändrar på något, men då sker detta direkt för slutanvändaren. Nyare apparater – såväl PC som smartphones med operativsystemet Android – har redan IPv6 implemeterat.
Internet-adresserna i IPv6 ser annorlunda ut än i IPv4. Ett exempel kan vara 2001:0db8::53. Antalet positioner har inte ändras. Detta är viktigt för att bibehålla kompatibiliteten med föregångaren. Om man jämför antalet tecken ser man att IPv4 använder tio tecken (här bara siffror), samt tre punkter för att åtskilja blocken.
I IPv6 är det fortfarande tio tecken (alfanumeriska, eftersom två inte är siffror) och tre kolon. Dessutom definieras de enskilda tecknen inte längre som decimala, utan som hexadecimala. Och kolonen mellan blocken har en ny funktion:
När två kolon följer direkt efter varandra ”säger” detta till servern att alla (definierade) segment mellan dem bara består av nollor. Om man skulle skriva ut hela adressen, som man gör med IPv4, skulle IPv6-adresserna bli tämligen långa: 2001:0db8:0000:0000:0000:0000:0000:0053.
Med andra ord, omställningen till hexadecimalt är som ett stenogram – det för tillbaka den totala längden hos de nya IP-adresserna till det format som man använder i Internet. Det är bara tolkningen som är annorlunda. Och det är inget hårdvaruproblem, utan det måste lösas i mjukvara.
De enda som måste lära om är servrarna i nätet (nya IT-apparater som smartphones och iPads är redan förberedda för IPv6). Det nu till förfogande stående antalet adresser är så enormt att de inte väntas vara förbrukande inom en överskådlig tid på några hundra år.

Filed under: Utländsk Teknik