Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) leder ett EU-projekt som ska spåra och försvåra tillverkning av hemmagjorda bomber. Honungsbin, som har ett mycket känsligt luktsinne, hjälper till i jakten på terrorister.

Illegala bomber tillverkas ofta genom att blanda vardagliga produkter som var för sig kan köpas i vanlig handel, men som tillsammans kan bli ett explosivt ämne. Nu ska FOI tillsammans med ett universitet, tre forskningsinstitut, två industrirepresentanter och tre småföretag försöka hitta motmedel mot detta. Det sker i ett EU-finansierat forskningsprojekt kallat Prevail.

Projektet arbetar i två spår:

• Dels att hitta ämnen som man kan blanda i dessa vardagsprodukter och som förhindrar att de kan bli explosiva.

• Dels att blanda i spårämnen i dessa produkter som man senare kan detektera, så att man kan hitta ingredienser eller kemikalier i en miljö där de inte borde finnas.

Det är när dessa spårämnen ska hittas som bina kommer in. Bin har ett lika gott luktsinne som hundar. Men de är mycket lättare att lära, på ett par timmar lär de sig vad de ska leta efter, något som kan ta upp till ett halvår för en hund.

– I detta fall får bina en sockerlösning samtidigt som de känner lukten av spårämnet, som de därmed lär sig att förknippa med mat. Då sträcker de ut tungan, vilket kan ses av en sensor som utlöser ett larm, berättar Rose-Marie Karlsson, biträdande projektledare för Prevail.

Bina, som hanteras av INSC, en brittisk partner i projektet, tas med instängda i en kassett när de är ute på uppdrag. De är dock känsliga för att utsättas för allt för hårt arbete. Och deras yrkesverksamma liv är mycket kort.

– Bin lever bara i sex veckor. De bin som är med i projektet får jobba i tre timmar, sedan får de ta rast. Efter ytterligare ett tretimmarspass är deras karriär som terroristjägare över, då släpps de tillbaka i kupan, säger Rose-Marie Karlsson.

FOI har tillsammans med sina projektpartners ställt upp fyra viktiga krav för de tillsatser som ska användas för att förhindra att de aktuella produkterna vid en blandning blir explosiva. Samma gäller för spårämnena. Kraven är att tillsatserna:

1. Inte ska vara farliga för dem som hanterar dem.
2. Inte får försämra produkten.
3. Inte får vara för dyra
4. Inte får vara skadliga för miljö eller människor.

Om tre år ska projektet vara färdigt. Rose-Marie Karlsson ser flera skäl till optimism.

– Vi har ett bra konsortium och bra kompetens inom projektet. Men jag tror knappast att vi hinner ta fram färdiga tillsatser under den här tiden, utan snarare förslag på vad som kan fungera.

PREVAIL är ett samarbete mellan: FOI, TNO, Technion, Arkema, KCEM, Yara, CEA, WIHiE, SECRAB och INSC.

Filed under: SvenskTeknik