Tekniken går framåt – eller gör den inte det? Man kan faktiskt fråga sig när reklamerbjudanden om bärbara datorer dimper ned i brevlådan. De blir allt snabbare men knappast lättare och knappast effektsnålare. En och annan dyrgrip kan väga 1,3 kg, kanske rent av 1,1 kg, med de flesta i rimlig prisklass väger mellan 2 och 3 kg. Kan dessa anses bärbara? Likaväl som vi (redan när den lanserades) skrattade åt världens första bärbara PC, en "koffert" som snarast kunde anses släpbar, kommer vi att i framtiden att skämta om dessa monster som bjuds ut idag.

Är det då tekniken som brister? Svaret är nej, det är hela filosofin som är fel!

Den grundar sig på att vi måste ha tillräcklig kapacitet för att klarar allt större operativsystem. VISTA kräver mer än XP, som krävde mer än Windows 2000 etc. Varje ny dator vi köper har en processor som har högre klockhastighet och är allmänt snabbare än vår föregående. Men i realiteten arbetar vi datoranvändare lika långsamt som tidigare. Operativsystemet och även applikationsprogramvara utnyttjar datorn hårdare och användaren möts på sin höjd av mängder av finesser som han aldrig kommer att utnyttja. De han verkligen behöver finns förhoppningsvis kvar från den tidigare generationens programvara, men inte alltid är det så. För redaktionellt bruk har vi upplevt att Word och andra program blivit sämre än tidigare.

Ökad klockfrekvens kräver högre effekt. För att motverka det har kretstillverkarna infört sofistikerade lösningar för att spara ström i kretsar som inte används för tillfället, kretsarna kopplas bort och klockfrekvenser sänks momentant. Att använda fler kärnor är i sig en sund utveckling. Men frestelsen att klocka dessa lika snabbt som tidigare är stor och snabba klockor behöver vi om inte operativsystem och nyttoprogramvara optimeras bättre. Fortfarande drar datorn mycket effekt och måste därför ha stora, tunga batterier som höjer totalvikten. Att ersätta hårddisken med flash-minnen borde vara en självklarhet i en bärbar PC vilket också skulle ge kortare starttid. Det finns tecken på vi snart ser sådana apparater. Men övergången till flash innebär bara en marginell viktminskning.

Hög klockfrekvens skapar fler problem. Forskare vid FOI, se sid 8, har funnit att dagens snabbklockade datorer stör GPS! Tidigare förekom knappast några störningar över 1 GHz, men dagens mätningar med spektrumanalysator visar massor av signaler upp till flera GHz. Allvarligast är störningar på frekvenserna 1575,42 (L1, civil GPS) och 1227,6 (L2, militär GPS).

Vi förlitar oss på GPS i allt fler sammanhang. I USA har "Coast Guard" rekommenderat folk att inte använda en viss typ av aktiv TV-antenn som visat sig kunna ge störningar på GPS-frekvensen och i ett flertal fall har navigationsutrustningen satts ur spel p g a störningar från datorer.

Att nyutvecklad programvara kräver allt snabbare processorer gynnar förstås Intel och AMD och håller konkurrenter borta och processorutvecklingen hos dessa gynnar förstås Microsoft som vill behålla sin särställning och som för sina jätteprogram behöver alltmer datorkraft. Branschens parhästar driver alltså utvecklingen mot något som skulle kunna liknas vid dinosaurier. Så frågan är när denna trend kommer att brytas? När kommer det bärbara datorer som väger kanske 700 g, som har en batterilivslängd som håller för en långflygning, som har en optimerad programvara som inte kräver klockfrekvenser som skapar störningsproblem för GPS eller för kommunikation på ännu högre frekvenser?

Vi har noterat ett ökat intresse för Linux. Kanske får det ett större genomslag hos en bredare allmänhet, eller kommer något helt nytt, för dagens dator/programutveckling verkar vara inne på fel spår. Hur många klockcykler i onödan har min dator genererat när jag skrev in ovanstående text? Tiden verkar mogen för helt nya mål för att konstruera utrustning. Miljö är ett hett diskussionsämne och miljö betyder inte bara energisnålhet utan även en störningsfri miljö. Som "spin off" kanske vi kan få lättare handbagage på flyget.

Filed under: Ledare