MIPS ökar antalet kärnor

Posted on september 30th, 2010 by Göte Fagerfjäll

Med sin nya processorkärna 1074K har MIPS lyckats få upp klockfrekvensen till 1,5 GHz med en syntetiserbar konstruktion. Kärnan är avsedd för chip upp till fyra kärnor.

Tre processorkärnor på samma kiselarea som Intel använder för en (i Atom). Det är ett av argumenten som MIPS använder för sin nya processorkärna. Den är naturligtvis baserad på MIPS-arkitekturen och är avsedd för konstruktioner från en processorkärna upp till fyra kärnor. Med fyra kärnor och 1,25 GHz säger man sig klara 10 000 DMIPS.
MIPS fortsätter alltså att satsa på marknaden för prestandakrävande konsumentprodukter i mycket stora volymer. Det handlar framför allt om settopboxar och mediaspelare, där höga prestanda måste kombineras med låg energiförbrukning och lågt pris. För att klara tidsskift, Internet-TV och inte minst 3D i HD-kvalitet måste processorkraften upp ordentligt. Det förutsätter också multicore.
Mjukvarustödet för processorkärnan inkluderar Android och Linux.

Filed under: Utländsk Teknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Rökridåer i energipolitiken

    ”De höga elpriserna nu beror inte på för lite vindkraft utan för lite vind”. Det skrev Gunnar Hökmark häromdagen (på X) och det hade han naturligtvis alldeles rätt i. Det hjälper inte att bygga vindkraft för att få el när det inte blåser. Men i dagens energidebatt hävdar ändå media, vänsterpolitiker och hållbarhetsexperter att mer vindkraft är lösningen på de problem som vindkraften skapat. Så det kanske kan vara läge att försöka vifta undan rökridåerna och fundera över varför så många sprider så uppenbart tvivelaktiga ”sanningar” och varför de är så ovilliga att analysera vad som hänt.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (818 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.