Man brukar ibland säga att det finns lögn, förbannad lögn och statistik. Och visst kan man ljuga med statistik, men utan relevant statistik reduceras allt till tyckande.

Den senaste veckan har vi fått in två rapporter om elektronikbranschen, bägge från Göteborg. Den stora kommer från Chalmers och den lilla från Svenska Mässan. Bägge visar mycket av det vi redan visste och en del som vi inte trodde.

Dålig lönsamhet

MAPICT-rapporten från Chalmers är en kartläggning av den svenska elektroniksektorn. Rapporten finns i sin helhet på vår hemsida, och det finns mycket intressant att läsa i den. En hel del är positivt, men det finns ett grundläggande problem och det är branschens dåliga lönsamhet (när Ericsson räknas bort).

Naturligtvis finns det orsaker till den dåliga lönsamheten. Komponentdistributörerna har notoriskt låg lönsamhet och finns med. Många små fåmansföretag väljer att ta ut pengarna som lön i stället för att visa vinst etc. Men lönsamhetsproblem är något som hela elektronikbranschen kämpar med och det gäller inte bara i Sverige.

För den senaste tjugoårsperioden har vi sett en kostnadspress utan dess like. Allt som innehåller elektronik har blivit billigt och det har uppnåtts genom att alla led har optimerat och prispressat. Moores Law, som säger att priset på en funktion halveras på 18 månader (eller så), har sträckts ut till att inbegripa allt som har med elektronik att göra. Alla "vet" att priset måste ner och ingen vågar sätta sig emot den trenden.

Resultatet har blivit över all förväntan. Flashminnen kostar nästan inget och all konsumentelektronik är förbluffande billig. Och alla mellanled arbetar med en "cost plus"-modell som ger dem tillåtelse att tjäna några procent, men inte mer. Bara slutledet kan sätta pris baserat på värde.

Hur man skall komma runt problemet är inte lätt att se eftersom modellen har "satt sig" så bra. Men det är definitivt ett ämne att diskutera.

Mässan fungerar

Den andra rapporten visar utfallet efter Electronix-mässan i Göteborg. Efter en fortsatt femtonprocentig nedgång i antal besökare har det varit en hel del tal om att inte ställa ut och att mässan inte behövs.

Men statistiken visar att rätt besökare i stort sett kommer till mässan och att utställarna får samma utfall som tidigare. Det hela fungerar, även om antalet besökare är betydligt mindre än förr om åren.

Återigen finns det massor av orsaker till det minskade besökarantalet. Mycket av det man tidigare gjorde på mässor gör man numera på Internet. Branschen är mycket mera pressad och färre får lov att ägna arbetstid åt att gå på mässor. Det är inga problem att rada upp argument, men faktum kvarstår: besökssiffrorna fortsätter att falla.

En enkel slutsats skulle kunna vara att mässorna har överlevt sig själv och lika gärna kan ersättas med aktiviteter på Internet. Men så enkelt är det knappast. Internet är bra till mycket, men människor behöver mötas "på riktigt". Och där har alltid mässorna haft sin viktigaste roll.

Det går säkert att hitta intressanta aktiviteter som kan lyfta mässorna, men det vore ett misstag att slarva bort den grundläggande funktionen. Det är ändå möten i montrar som är basen. Sedan får vi kanske stå ut med att "bara" ha fem tusen besökare.

DRM ger problem

Till slut kan jag inte låta bli att kommentera Microsofts nya operativsystem Vista, som nu lanseras med pukor och trumpeter. Allt skall bli bättre och säkrare.

Men vi som var med på sjuttio- och åttiotalet häpnar över systemkraven. En gigabyte minne skulle vara i mesta laget om det handlade om sekundärminne. Men här krävs 1 Gbyte RAM för att operativsystemet skall fungera. Det är ju fullständigt bisarrt. Finns det ingen gräns för usel programmering?

När jag sedan läser igenom hur systemet för skydd av intellektuella rättigheter skall fungera blir det hela ännu värre. Operativsystemet lägger sig platt för film- och skivbolagen och introducerar en mängd prestandakrävande DRM-mekanismer (Digital Rights Management). Om man skall tro en del av de inlägg som gjorts, och många verkar vederhäftiga, påverkar det prestanda ytterst negativt och ger dessutom en lång rad intressanta nya felkällor och angreppsmöjligheter. Att öka komplexiteten är sällan ett bra sätt att öka säkerheten och det gäller nog tyvärr här också.

Filed under: Ledare