Hur mycket sitter du på jobbet?
– Tidigare har undersökningar av hur mycket man sitter på jobbet byggt på självskattning, men våra rörelsemätare visar att det inte ger rättvisande resultat, säger Svend Erik Mathiassen, professor i arbetshälsa vid Högskolan i Gävle.
Forskarna kan nu med modern teknologi, som små mätinstrument på låret i enklaste fall, mäta stillasittande och fysisk aktivitet objektivt, och på så sätt komma närmare sanningen.
– När de med fysiska arbeten tidigare själva fått rapportera, säger de sig inte sitta särskilt mycket, men den nya tekniken visar att de sitter mycket mer än de vet om.
Svend Erik Mathiassen säger samtidigt att det också finns de som tror sig sitta 90 procent av dagen och de visar sig i själva verket sitta mindre än så.
– Det som är intressant är att man själv ofta tror inom de här yrkena att det är annorlunda än vad det verkligen är och nu får vi mer fakta och inte bara tro och tyckande.
Han ser att man får ett mycket bättre underlag för att bygga arbeten som är nyttiga för människor om man grundar sig på en sådan här mer sanningsenlig information.
– Det är jättestora skillnader, allt från lastbilschaufförer som i princip sitter ner hela tiden, till städare eller flygplanslastare som inte sitter särskilt mycket.
– Den tekniska utvecklingen har gjort mätningar på många personer möjlig, en accelerometer som för 20 år sedan kostade 200 000 kronor, kostar idag 1000 kronor. Om 10 år har man i stort sett slutat fråga folk om sådant som man kan mäta bättre.
Detta är ett forskningsmässigt sätt att göra precis det som många gör helt frivilligt när de tar på sig ett aktivitetsarmband. De mäter också rörelser och hastigheter och har alla dessa appar som säger att; Idag har du gått för få steg, eller idag är det ok, eller nu skall du lägga dig och vila.
– Människor tycker det är rätt kul med sådana här mätapparater. När vi klistrar på mätapparater som deltagarna ska gå med i fem dygn, så tycker de att det är roligt efteråt att få se hur de fem dygnen faktiskt sett ut för dem.
Att röra sig för lite är numera en väl känd riskfaktor för diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, vissa former av cancer, för tidig död. Men att röra sig för mycket, i tunga fysiska yrken, och inte få tillräcklig mycket tid för återhämtning, det innebär också en riskfaktor för hjärt- kärlsjukdom.
– Det är till och med så att man i tunga fysiska yrken är i sämre fysisk form än de i lättare fysiska yrken. Sämre muskelstyrka och sämre kondition, helt i motsats till vad man vanligtvis går runt och tror.
– Med hjälp av den moderna tekniken kan vi mycket bättre avgöra vem som sitter så mycket att de behöver åtgärder för att minska sittandet, och vem som tvärtom kan behöva mera utrymme för att sitta ner och återhämta sig.
Filed under: SvenskTeknik