Årets Breakthrough Prize i fundamental fysik tilldelas de 347 forskarna i projektet Event Horizon Telescope för bedriften att avbilda ett svart hål med hjälp av sammankopplade radioteleskop. Bland dessa finns chalmersastronomerna Michael Lindqvist, John Conway och Iván Martí-Vidal (numera verksam i Spanien).

Den första bilden på ett svart hål presenterades 10 april 2019 av 347 forskare från hela världen. Foto: ESO

Priset är värt 29 miljoner kronor och delas lika mellan de 347 forskarna som tillsammans författade de sex artiklar som presenterade upptäckten vetenskapligt den 10 april 2019. John Conway och Michael Lindqvist genomförde sin del av arbetet vid Onsala rymdobservatorium och institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers där också Iván Martí-Vidal tidigare arbetade.
”Med hjälp av åtta känsliga radioteleskop strategiskt placerade runt om i världen i Antarktis, Chile, Mexiko, Hawaii, Arizona och Spanien fångade forskare, i ett globalt samarbete mellan 60 institutioner i 20 länder och regioner, en bild av ett svart hål för första gången”, skriver juryn för 2020 Breakthrough Prize in Fundamental Physics.
”Genom att synkronisera varje teleskop med ett nätverk av atomklockor skapade teamet ett virtuellt teleskop så stort som jorden, med en upplösningskraft som aldrig tidigare uppnåtts från ytan på vår planet. Ett av deras första mål var det supermassiva svarta hålet i centrum av Messier 87-galaxen – dess massa motsvarar 6,5 miljarder solar.
Efter att ha noggrant analyserat uppgifterna med nya algoritmer och tekniker producerade teamet en bild av detta galaktiska monster, silhuett mot het gas som virvlade runt det svarta hålet, som matchade förväntningarna från Einsteins tyngdkraftteori: en ljus ring som markerar punkten där ljus kretsar kring svart hål, som omger en mörk region där ljus inte kan undgå det svarta hålets gravitationella drag”, lyder motiveringen vidare.
På prisceremonin den 3 november blir det den åttonde gången som man delar ut Breakthrough-priserna. Bland tidigare vinnare från Sverige finns Crispr-biologen Emmanuelle Charpentier (Umeå Universitet, 2014) och kosmologen Hiranya Peiris (Stockholms universitet, 2017).

Filed under: SvenskTeknik