Anna Sigridur Islind (Annska) har forskat om hur digitala plattformar och appar kan utvecklas i nära samarbete med slutanvändarna under hela processen.
– Det finns många fördelar med att redan från start engagera dem som ska använda en app. Det är en av de principer jag lyfter i avhandlingen som apputvecklare kan utgå från, säger Annska som nyligen presenterat sin forskning på Högskolan Väst.

Tidigare forskning inom området har främst fokuserat på tekniska delar av befintliga plattformar. Annska har istället fördjupat sig i hur utvecklingsprocessen för plattformar går till, det vill säga hur designen, utvecklingen och användningen arbetas fram tillsammans med slutanvändarna utifrån ett socio-tekniskt perspektiv.
– Idag görs en stor del av apputvecklingen av unga tekniker och det ska gå väldigt snabbt, säger Anna Sigridur Islind. Det finns inte alltid tid att involvera slutanvändarna och risken är att apparna inte gör så stor nytta för dem de är tänkta för.
Hon är doktorand inom informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande och hennes forskning är baserad på två utvecklingsprojekt där hon haft rollen som både designer och forskare. Det ena handlade om att ta fram en app där äldre som får hemtjänst kan beställa och betala matvaror från en livsmedelsbutik på egen hand. Matvarorna levereras sedan hem till dem av hemtjänstpersonalen.
– Både brukarna och personalen i hemtjänsten deltog aktivt genom hela utvecklingsprocessen. Vi utgick från deras behov och byggde sedan tekniken utifrån det. På så vis kunde vi anpassa designen helt efter deras förutsättningar.
– De äldre var mycket engagerade och öppna för nya lösningar. Deras förslag var mycket värdefulla för slutresultatet. De hade mindre problem att ta till sig digital teknik än man kan föreställa sig. En av flera positiva effekter med appen var att personalen fick mer tid att umgås med de äldre eftersom matinköpen blev effektivare.

Det andra projektet handlade om att utveckla en digital plattform för cancerpatienter i rehabiliteringsfasen. Här fanns behov av ta fram ett verktyg som underlättar för patienterna att rapportera om vardagliga rutiner som toalettbesök, om smärta med mera. Verktyget stödjer även sjuksköterskorna i deras arbete. I det här projektet deltog både patienter och sjuksköterskor aktivt i designen och utvecklingen.
– De här patienterna är friskförklarade, men cancerbehandlingen ger ofta följdproblem med urinläckage, tarmfunktion och sexliv, något som i hög grad påverkar deras livskvalitet.
– I rehabiliteringen ingår att följa upp hur de här funktionerna utvecklas över tid. Patienten får beskriva utvecklingen vid konsultationsmöten med vårdpersonal. Det kräver att patienten minns vad som hänt under flera veckor tillbaka i tiden.
Tillsammans med patienter och vårdpersonal togs en app fram där patienten dagligen kan lägga in sin rapportering. När patienten träffar vårdpersonalen finns färdiga rapporter att utgå från och uppföljningen blir både enklare och tydligare.
– Uppföljningssamtalen kan på det här viset få högre kvalitet och ge större nytta för patienten. Detta kommer jag att forska vidare på i projektet ”Efter cancern”.
Att Annska valde att forska inom det här området är ingen slump.
– Jag har länge varit intresserad av design av digitala verktyg och hur digital teknik upplevs av användarna. Att dessutom kunna bidra till att underlätta vardagen för äldre och patienter i en utsatt livssituation känns verkligen meningsfullt.
– En gemensam nämnare för de här två projekten är att dialogen mellan apputvecklarna och slutanvändarna har varit mycket betydelsefull för resultatet. Det finns mycket att vinna på att involvera slutanvändarna i hela utvecklingsprocessen när man utvecklar digitala plattformar och appar.

Filed under: SvenskTeknik