En E85 bil, en Saab 9-5 BioPower har körts mer än 1 000 mil på svensktillverkat biobaserat metanolbränsle M56, och därefter demonterats för att undersöka påverkan av motor och bränslesystem. Motor och fordon fungerar optimalt. Inga skador har uppstått.

Metanolen som blandades i bensinen är tillverkad av skogsrester vid Luleå tekniska universitets pilotanläggning, LTU-Green Fuels.
– Frågan var hur en E85-personbil skulle gilla att köra med skogsrester i tanken, säger Rikard Gebart, professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet. Resultatet visar att E85-bilar, mycket väl kan köras på biometanolblandning. Det här är ingen science fiction, det fungerar här och nu.
I Sverige finns i dag omkring 250 000 E85-bilar. Det är bilar som kan tankas med bensin eller med E85-bränsle, som består av cirka 85 procent etanol och 15 procent bensin på sommaren. Syftet med M56-studien, som initierades av forskare vid Luleå tekniska universitet, var att se hur en modern E85-bil fungerar med M56-biobaserat metanolbränsle under längre körningar, plus att den metanol som användes var tillverkad av skogsrester från svensk skogsindustri.
Processtekniken att ta fram metanol från svenska skogsrester, finns vid Luleå tekniska universitet, som har testat den vid pilotanläggningen LTU Green Fuels under mer än 10 000 timmar. Endast en oljeservice gjordes på E85-bilen, innan biometanolprojektet startades men i övrigt var bilen helt standard som den kom från fabriken.
– Det som skiljer den här studien från tidigare med M56 är att vår metanol är 100 procent biobaserad och inte renad till kemisk kvalitet eftersom vi ville se om det gick att förenkla processen och ändå behålla motorprestanda, vilket visade sig gå alldeles utmärkt.
Biometanolen som användes i projektet blandades ut med 44% vanlig bensin på volymbasis, innan tankning. Körningarna som gjordes var en blandning av längre och kortare resor och gjordes under perioden juni 2016 till maj 2017. Under körning uppstod aldrig några problem, men vid kallstarter vid lägre temperatur var motorgången ofta ojämn de första 10 sekunderna. Samma beteende noterades även för E85, men inte om bilen kördes enbart på bensin.
Körningen påbörjades i maj 2016 och efter sex månader och ca 1 000 körda mil demonterades motorn i Lund under november 2016. Alla relevanta delar uppmättes.
Demonteringen, inspektionen och uppmätningen av motorkomponenterna som gjordes av forskare vid motorlaboratoriet vid Lunds tekniska högskola visade inga synbara eller mätbara slitage av onormalt slag på motorn. De små men betydelselösa korrosionsskador som ofta syns på insugsportarna på motsvarande E85-motorer var betydligt mindre i denna motor, vilket kan bero på att den körts mycket på bensin innan testet påbörjades. Inga skador fanns på fordonets bränslesystem (pumpar, tank, filter etcetera) eller i övrigt. Efter att motorn monterats samman fungerade fordonet felfritt som innan.
Bilen har efter kontroll av motorn körts ytterligare ca 350 mil på M56 utan problem och totalt ca 2 300 mil sedan testet startades. När bilen inte körts på M56 har E85 använts säger Fredrik Granberg projektledare vid energiteknik vid Luleå tekniska universitet.
En annan möjlighet som inte har diskuterats så mycket, enligt Rikard Gebart, är att göra syntetisk bensin från metanol. Processen kallas MTG (Methanol-To-Gasoline) och har varit i kommersiell drift sedan 1980-talet. Drivmedelskostnaden per km blir cirka 25 procent högre än för ren metanol men kvaliteten på bensinen är mycket hög och tillverkningsprocessen är beprövad. I Sverige skulle den här typen av bensin gå att tillverka av biometanol från skogsrester, vilket skulle göra den helt förnybar.
– Man kan använda 100 % MTG-bensin i dagens bensinbilar och det skulle i så fall förenkla övergången till ett fossilfritt transportsystem eftersom man inte behöver vänta på att den befintliga fordonsparken ska bytas ut först, säger Rikard Gebart.

Filed under: SvenskTeknik