Svensk industri inte smart nog för en ny generation arbetskraft
Svenska industriföretag halkar efter konkurrenter i länder som Frankrike, Tyskland, Kina och Indien i kunskap och tillämpning av avancerad digital teknologi i produktionen. Samtidig är det idag endast 2 av 10 (22 %) svenska industriföretag som bygger eller planerar att bygga nya smarta fabriker. Detta visar rapporten ”Smart Factories” som tagits fram av Capgeminis Digital Transformation Research Institute.
Inom svensk industri uppger 2 av 3 (64 %) att manufacturing intelligence (förmågan att koppla upp hela eller delar av fabriken för att möjliggöra styrning och förbättring av produktionen) är ett viktigt område i satsningen på smarta fabriker. Samtidigt visar undersökningen att det finns ett stort kompetensgap inom svensk industri där inte ens 1 av 10 (7 %) upplever att de har den nödvändiga kompetensen som behövs inom big data & analytics.
– Svensk industri är på väg in i ett moment 22, säger Daniel Granlycke, expert på digitalisering inom tillverkningsindustri på Capgemini Consulting i Sverige. En svagt digitaliserad industri gör det svårt att locka ung kompetent arbetskraft. Utan ny kompetens inom områden som big data och analytics blir det svårt att accelerera digitalisering och uppbyggnad av smarta fabriker. Det vi ser i branschen är att det bedrivs mindre initiativ och tester men att det saknas en sammanhållen strategi och kompetens om hur man bedriver digitaliseringsprojekt i stor skala.
En smart fabrik använder sig av digitala teknologier som t ex Internet of Things (IoT), big data-analytics (analys av stora datamängder), artificiell intelligens och avancerad robotteknik. Anställda är utrustade med mobila verktyg, och maskinerna i fabriken varnar själva när de är i behov av t ex underhåll. I Sverige är det idag 7 av 10 (70 %) industriföretag som har eller planerar att ha åtminstone en smart fabrik. Men samtidigt är det endast 2 av 10 (22%) som planerar att investera i helt nya smarta fabriker. Hälften av alla smarta fabriksinitiativ är istället helt inriktade på att koppla upp existerande fabriker.
– Svenska företag sitter idag på många fabriker med både ny och äldre teknologi, så kallade brownfield-fabriker. Vi var tidiga med att bygga upp IT-system och automatiserad produktionsutrustning inom industrin men utmaningen är att vi fortfarande har en hel del system och utrustning kvar som inte är föråldrad men som ej heller är kompatibel med ny smart teknologi. Det är svårare att bygga smarta fabriker baserat på gamla IT-system och gammal utrustning och det krävs omfattande investeringar i svensk industri om vi inte ska fortsätta att halka efter andra länder.
Brist på ägarskap och brist på bra business case (beslutsunderlag för investeringen) lyfts fram som de största hindren för att implementera smarta fabriker. Detta trots att Capgeminis beräkningar visar att smarta fabriker i genomsnitt kan öka produktiviteten med 27 % och förbättra rörelsemarginalen med minst 1.8 %. Samtidigt visar undersökningen att endast 4 av 10 (36 %) svenska industriföretag har utsett en ansvarig person för transformationen till smarta fabriker, en låg siffra jämfört med länder som Indien och Kina där 56 % respektive 67 % har utsett en person i organisationen som äger frågan.
Knappt 1 av 10 (9 %) svenska tillverkningsföretag är nöjda med hur långt de kommit i utvecklingen av smarta fabriker och 3 av 10 (31 %) medger att de kämpar med den här förändringen. Enligt industriföretagen är det främst bristen på investeringar samt kunskap om de nya teknologierna som är de största utmaningarna. Endast 38 % av de svenska industriföretagen har anslagit betydande budgetar för att utbilda sin arbetskraft i nya teknologier, det globala genomsnittet är 48 %.
– Många beslutsfattare inom svensk industri skolades i en tid då teknologi och IT inte kunde erbjuda verksamheten det stöd som idag inte bara är möjligt, utan nödvändigt. Kunskapen kring hur ny teknologi kan skapa affärsvärde i hela produktionskedjan eller hur man behöver driva förändringsarbetet som krävs är inte tillräckligt god. För att fortsätta vara konkurrenskraftig bör svensk industri genomföra omfattande investeringar i användandet av nya teknologier och ta ett samlat grepp om det nödvändiga förändringsarbetet som kommer därtill.
De fem största utmaningarna enligt svenska företag för genomförande av smarta fabriks-initiativ:
1.Bristande investeringar 31 %
2.Brist på talang och kunskap om nya teknologier 26 %
2.Det finns ingen tillräcklig plan 26 %
4.Sitter på stora investeringar i gammal teknologi och gamla system 21 %
5.Avsaknad av bra business case 21 %
De fem största strategiska utmaningarna enligt svenska företag för genomförande av smarta fabriksinitiativ:
1.Brist på ägandeskap 36 %
2.Avsaknad av bra business case 33 %
3.Brist på samarbete mellan olika enheter i organisationen 29 %
4.Brist på kunskap om nya teknologier 19 %
4.Prioriteras inte av ledningen 19 %
Andelen företag som investerat mer än 500 miljoner dollar i smarta fabriker:
1.Kina: 32 %
2.Frankrike: 31 %
3.Italien: 30 %
4.Tyskland: 27 %
5.Sverige: 17 %
6.UK: 16 %
7.USA: 15 %
8.Indien 11 %
Andelen företag som investerar eller kommer att investera i nya smarta fabriker:
1.Indien 41 %
2.Frankrike 38 %
3.Kina 37 %
4.Italien och Tyskland 31 %
5.Storbritannien 24 %
6.USA 23 %
7.Sverige 22 %
Andelen företag som uppdaterar gamla fabriker till smarta fabriker:
1.Sverige 50 %
2.Frankrike 48 %
3.Storbritannien: 45 %
4.Italien 43 %
5.USA: 37 %
6.Tyskland: 32 %
7.Indien och Kina 26 %.
Andelen företag som anslagit betydande budgetar för utbildning av personal:
1.Indien 72 %
2.Kina 65 %
3.Frankrike 49 %
4.USA 46 %
5.Tyskland 41 %
6.Italien 39 %
7.Sverige 38 %
8.Storbritannien 28 %
Undersökningen genomfördes under februari och mars 2017. Rapporten bygger på 1000 intervjuer med chefer på företag inom tillverkning/produktion med en omsättning på mer än 1 miljard dollar. Cheferna arbetade på direktörsnivå eller högre i organisationen. Undersökningen genomfördes inom sex branscher : tillverkningsindustri, fordon och transport, energi och verktyg, flyg- och försvarsindustri, läkemdelsindustri samt tillverkning av konsumtionsvaror. Det har genomförts både kvalitativa och kvantitativa intervjuer med chefer på företag verksamma i USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Sverige, Italien, Indien och Kina.
Filed under: Svensk Ekonomi