En grupp forskare och lärare vid Högskolan i Gävle har länge funderat på hur man kan göra naturvetenskap, matematik och teknik mer intressant.

Svaret blev en bok med exempel på bra sätt att göra dessa ämnen tillgängliga och uppmuntra till utveckling av undervisningen. Här kombineras forskningsresultat med filosofiska betraktelser och praktiska tips från en unikt bred palett.
Författarna är lärare och forskare vid Högskolan i Gävle som förenas av ett brinnande intresse för sina olika ämnen och en stark önskan att underlätta lärande och väcka nyfikenhet.
Varför upplevs matematik som svårt av många elever?
Hur kan en lärare väcka gymnasieelevers intresse för fysik?
Och vad är det för likhet mellan ett tvåårigt barn och en struts?
I boken har forskarna skrivit olika kapitel. Några skriver tillsammans och andra är ensamma författare.
– Det handlar bland annat om att försöka ta reda på svårigheterna med att lära sig ämnet, säger Mikael Björling, lektor i kemi vid Högskolan i Gävle. Om man nu skulle vilja ta upp naturvetenskap i förskolan, vad finns det för förutsättningar att göra det? För vi tänker att naturvetenskap är ganska svårt att lära sig och man måste börja ganska tidigt.
Några lärartrix kan vara att använda signaler. Man kan t ex sätta på sig en labbrock för att visa att ämnet är kemi, eller gå ut i naturen för att förstärka biologiämnet. Det blir en signal, att nu kopplar vi på biologitänket eller nu kopplar vi på kemitänket osv.
Ett annat sätt är att låta eleverna få tid att tänka. Man kan prata långsamt, vänta lite mer på svaret än man brukar göra. Inte fråga vad det är som gör att solen lyser, utan vad du tror det är som gör att solen lyser. Då blir det mycket enklare att svara för då blir det vad jag tror och inte det rätta svaret.
Ytterligare ett är lärandestudier, där man jobbar med lärarna i skolorna. Ett experiment med någon typ av begrepp och så en kontrollgrupp som får höra det på ett lite annat sätt.
– Vi har två sätt att tänka, ett som är snabbt och ett som är lite mer långsamt och eftertänksamt. Inom våra ämnen måste man använda det sistnämnda. Det snabba vardagstänkandet leder oss ofta fel, säger Mikael Björling.

Filed under: SvenskTeknik