År 2016 minskade den svenska elproduktionen jämfört med året före. Den främsta orsaken var att vi hade lite nederbörd som gav mindre mängd vattenkraft. För första gången sedan år 2000 minskade dessutom vindkraften sin produktion. Elpriset var fortsatt mycket lågt även om det steg jämfört med året före.

Preliminär statistik från år 2016 visar att den svenska elproduktionen gick ned med cirka 7 TWh till knappt 152 TWh (TWh = miljarder kilowattimmar). Den stora minskningen förklaras främst av att vattenkraften inte gav mer är dryga 61 TWh, vilket är nästan 13 TWh lägre än år 2015 och klart under genomsnittliga 65 TWh. Förklaringen är den låga nederbörden under året.
Även vindkraften minskade sin produktion på grund av väderleksförhållandena. Efter att stadigt ha ökat sin elproduktion sedan år 2000 minskade den med drygt 1 TWh till 15,4 TWh. Utbyggnaden av vindkraft minskade dessutom för andra året i rad. Solenergin som också styrs av vädret bedöms däremot ha fördubblat sin produktion till cirka 0,2 TWh.

Energiföretagen Sveriges vd Pernilla Winnhed kommenterar:
– Vindkraftutbyggnaden påverkas av de låga elpriserna, vilket gäller alla investeringar i elproduktion. Utbyggnaden av vindkraft påverkas också av att priserna på elcertifikat är väldigt låga. Samtidigt har Sverige ett överskott av el och marknadspriserna signalerar att investeringar i ny elproduktion inte behövs just nu.

På produktionssidan noteras också att kärnkraften ökade med dryga 6 TWh till 60,5 TWh. Kärnkraften svarade därmed för 40 procent av elproduktionen, näst intill lika mycket som vattenkraften. Även övrig värmekraft – all annan värmekraft än kärnkraft; kraftvärme, kondenskraft och gasturbiner – ökade med knappt 1 TWh till dryga 14 TWh.

Elanvändningen ökade totalt sett med 4 TWh till cirka 140 TWh vilket bidrog till att exporten inte blev lika hög som förra året. Exporten sjönk från 2015 års rekordnotering på 22,6 TWh ned till knappt 12 TWh.

Det genomsnittliga systempriset på Nord Pool blev cirka 26 öre/kWh. Det är en ökning med knappt 6 öre jämfört med år 2015, då god tillgång på vattenkraft bidrog till det lägsta genomsnittspriset sedan år 2000. Med undantag av just 2015 var genomsnittpriset under 2016 det lägsta sedan år 2002.

Prisvariationerna var något större år 2016 än 2015 vilket främst berodde på en kall vecka i januari. Det högsta timpriset under året uppgick till knappt 187 öre/kWh, den 21 januari mellan klockan 08 och 09 medan timpriset som lägst var knappt 7 öre/kWh den 8 maj klockan 05–06. Däremot har systemprisets månadsgenomsnitt varierat mindre under 2016, mellan 19 och 38 öre/kWh. Skälet är att sämre tillrinningar till vattenkraften gjorde att priset inte sjönk lika mycket under sommaren som normalt.

Trots sämre tillrinningar under 2016 hamnade den nordiska prisnivån åter lägre än i Tyskland. Det genomsnittliga priset i Tyskland blev knappt 28 öre/kWh. Beroende på den höga andelen sol- och vindkraft i Tyskland är prisvariationerna betydligt större där, med ett högsta timpris på 100 öre/kWh och ett negativt lägsta pris på -124 öre/kWh.

Avsaknad av långvariga köldperioder, god tillgänglighet i stamnätet och lägre tillrinningar innebar små skillnader i elpris inom Sverige. Preliminärt hade de fyra svenska elområdena samma elpris under 93 procent av årets timmar. I genomsnitt under året var elpriset i Malmö 0,3 öre/kWh högre än i Stockholm och 0,5 öre/kWh högre än i norra Sverige. På månadsbasis var skillnaden störst i januari då kylan höjde priserna och priset i Malmö och Stockholm var då knappt 3 öre högre än i norra Sverige.

Filed under: SvenskTeknik