Bättre bränsleceller med framtidens energimaterial

Posted on februari 18th, 2009 by Jonas Karlsson

Med en ny superdator till hjälp skapar en grupp fysiker vid LiU, KTH och Uppsala universitet nya material för framtidens miljö- och energiteknik, bland annat till effektivare bränsleceller.

Sex tongivande professorer inom teoretisk fysik och kemi står bakom satsningen på ett Network of Excellence på energiområdet. Första steget är att bygga ett datorkluster som kan hantera de extremt krävande simuleringarna

– Vi gör en rejäl satsning och hoppas att nya spännande forskningsfrågor ska komma ur detta, säger Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik vid LiU, huvudsökande till det bidrag på 14 miljoner kronor som ska finansiera datorresursen. Pengarna beviljades nyligen av Wallenbergstiftelsen och Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC).

– Med den kompetens som vi under flera år byggt upp för att förstå materialens egenskaper, ligger detta tillskott på hårdvarusidan verkligen bra i tiden. Vi har en mycket god beredskap att ta oss an frågeställningar rörande material för energiapplikationer, säger Olle Eriksson, professor i teoretisk magnetism och sökande från Uppsala universitet tillsammans med Kersti Hermansson, professor i oorganisk kemi. I nätverket ingår ett 90-tal forskare med tidigare erfarenheter av forskning på energimaterial, bland annat ceria (ceriumoxid) som i dopad form används i bränsleceller. Satsningen inriktas på material för produktion, lagring och besparing av energi samt förvaring av radioaktivt avfall från kärnreaktorer.

Forskarna arbetar med så kallade ab initio-simuleringar av materialegenskaper, baserade på elektronstruktur. Detta gör det möjligt att förutsäga termodynamiska, mekaniska, elektriska och magnetiska egenskaper hos metaller, halvledare och isolatorer. Det nya datorklustret, som skräddarsys för att lösa stora linjära algebraiska problem, väntas vara installerat vid NSC i slutet av året.Övriga ledande forskare i nätverket är Sven Stafström, LiU, Bengt Persson vid Nationellt Superdatorcentrum (NSC), och Börje Johansson, KTH och Uppsala universitet.

Filed under: SvenskTeknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Lätt att förstöra infrastruktur

    Både klimataktivister och politiker är rörande överens om att vi måste byta till elbilar (eller helst sluta köra bil) och sluta att flyga inrikes. Men förvånansvärt få verkar fundera på vad som händer när fungerande infrastrukturer inte längre är lönsamma. Kan vi klara oss utan inrikesflyg, postbefordran och bensinstationer? Finns det ett vettigt alternativ när den gamla infrastrukturen inte längre finns? Och finns det till och med en risk att vi tappar bort hela elnätet när anslutningen blir alltför dyr?

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (814 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.