Intel-genombrott inom kiselfotonik

Posted on december 8th, 2008 by Gunnar Lilliesköld

Optiska förbindningar i ett datorchip kan skapa supersnabba länkar i ett flerkärnigt processorchip. Eftersom de optiska funktionerna är utförda i kisel kan de integreras med logiken i samma process.

Forskare vid Intel Labs har uppnått världsrekordprestanda genom att utnyttja en kiselbaserad APD-ljussensor (Avalanche Photodetector) vilket kan möjliggöra högre prestanda och lägre kostnader jämfört med kommersiellt tillgängliga optiska enheter. Resultaten har publicerats i Nature Photonics.
Det tekniska framsteget bygger på Intel Labs tidigare forskningsresultat inom kiselmodulatorer och hybridkisellaser. Intels APD-sensorer är byggda i en CMOS-process. Man har uppnått en förstärknings-bandbreddsprodukt på 340 GHz. Detta öppnar dörren för datahastigheter över 40 GHz eller mer vilket innebär att man med kisel för första gången kan konkurrera med material som indiumfosfid.

Filed under: Utländsk Teknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Rökridåer i energipolitiken

    ”De höga elpriserna nu beror inte på för lite vindkraft utan för lite vind”. Det skrev Gunnar Hökmark häromdagen (på X) och det hade han naturligtvis alldeles rätt i. Det hjälper inte att bygga vindkraft för att få el när det inte blåser. Men i dagens energidebatt hävdar ändå media, vänsterpolitiker och hållbarhetsexperter att mer vindkraft är lösningen på de problem som vindkraften skapat. Så det kanske kan vara läge att försöka vifta undan rökridåerna och fundera över varför så många sprider så uppenbart tvivelaktiga ”sanningar” och varför de är så ovilliga att analysera vad som hänt.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (818 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.