Tekniska mässans paneldebatt gav många bra svar på varför ungdomar skall satsa på ingenjörsyrket.

Debatten leddes av Stig-Roland Rask på KK-stiftelsen. Till höger om honom på bilden Petra Sundström, SITS, Jakob Berg, vd för PopCatcher, Cecilia Bergh, vd för Mando, Robert Ek, Mälardalens högskola, Maria Månsson, Prevas AB, Elektronikindustriföreningen och ordförande i minST samt Anders Flodström, Universitetskansler, Högskoleverket.
Petra Sundström.

Cecilia Bergh och Jakob Berg har alla tidigare varit nominerade till Swedish Embedded Award och kunde berätta hur man på basis av dessa projekt har fått en mycket intressant yrkesutveckling. Det kunde även Robert Ek intyga. Han var den ende av 15 elever som inte föll för jobberbjudanden från industrin utan valde att studera vidare.
Stig-Roland Rask tog upp resultaten av en enkät som har gått ut till ungdomar. På frågan om vad som är viktigast vid valet av yrke och arbetsplats blev svaren i prioritetsordning bra lön, möjlighet att påverka företagets verksamhet och utveckling, jämställdhet och bra könsfördelning samt god etik och miljöansvar.
På frågan "Vad vill du helst arbeta med?" fanns tre favoriter: programmerare (CNC eller spel), designer eller arkitekt. Andra svar var teknik (ca 27 procent) eller design, byggindustri och hantverk, miljöutveckling, media och kreativt skapande samt "något fritt men ändå betydande".
Av de företag man helst ville arbeta på var Microsoft, SUNFAB och Nintendo.
57 procent angav att de skulle vilja arbeta som ingenjör, med argument som "coolt, intressant och bra lön", "Det verkar spännande för jag gillar att skapa och rita" samt "Spännande jobb med många olika arbetsuppgifter och inriktningar".
43 procent svarade dock att de inte ville jobba som ingenjör. Skälen var att "Det är inte så roligt", "Det är inte min grej. Jag är mer en media-teknik-tjej, tror jag", "Skulle inte klara av den pressen", Tycker inte om att bygga byggnader, mer intresserad av spel" och slutligen "Nej, det skulle jag inte för jag tycker inte om det och det är svårt, plus att jag inte vet vad det är".
De senare svaren indikerar tydligt att det råder en stor ovetskap om vad ingenjörsyrket innebär.Anders Flodström poängterar att det gäller att skapa nyfikenhet för teknik tidigt.
– Tag som exempel energifrågan: De flesta tror att det är politiker som skall lösa denna. Men det handlar om att lösa tekniska problem. I själva verket har inte ingenjörer lyckats att göra sig hörda. Varför är de så blygsamma? Jag hoppas att teknik och naturvetenskap skall komma in i undervisningen redan i förskolan och lägre grundskolan. Och inför valet av gymnasielinje måste vi bättre exponera hur roligt det är att arbeta med teknik.
Maria Månsson hävdar samma sak och säger:
– Med teknik kan vi göra saker enklare och roligare!
Det är en tes som hon har drivit länge.
Jakob Berg betonade den mångfald ingenjörsyrket kan leda till:– Framför allt handlar det om att ta helhetsansvar för projekt.
Cecilia Bergh, som i sitt företag arbetar med teknik att hjälpa överviktiga med sina problem, ser det viktigt att locka ingenjörer till sjukvården.
– Med teknik kan man rädda patienter. Och ofta gäller det att ta fasta på originella idéer.
Petra Sundströms nominerade bidrag 2005, eMoto, var en "känslopenna" som med en mobil tjänst gör det möjligt att med gester lägga till ett känslomässigt innehåll till ett SMS. Tekniken bygger på en rörelsesensor som exempelvis skulle kunna vara placerad i en mobiltelefon.
Det är ett tydligt exempel på vad en ingenjör kan skapa på basis av kunskap och innovationsförmåga om han tar ut svängarna utanför gängse mönster.
Det gäller även för Jakob Bergs PopCacher som är ett automatiskt "reklam- och snack"-filter som extraherar låtar ur en radiokanal för att fylla på musik i en musikspelare.
Problemet är inte att ingenjörsyrket skulle vara tråkigt. Tvärt om gav debatten exempel på motsatsen, något som gymnasieungdomarna i publiken väl såg ut att uppskatta.
Paneldebatten arrangerades i samarbete mellan Tekniska Mässan, IM-föreningen, Elektronikindustriföreningen, Elektronik i Norden, minST, teknIQ och KK-stiftelsen.

Filed under: SvenskTeknik