30 år sedan Freja skickades upp

Posted on oktober 6th, 2022 by IRF

Idag är det 30 år sedan Sveriges andra forskningssatellit Freja lämnade jorden med två experiment från Institutet för rymdfysik (IRF) ombord. Freja fokuserade på att bidra till forskning om olika norrskensprocesser och var i drift under åren 1992 – 1996.


Satelliten Freja skickades upp i oktober 1992, sex år efter den första svenska satelliten Viking. Institutet för rymdfysik (IRF) hade två experiment ombord på Freja. Foto: SSC

Satelliten, som byggdes av svenska Rymdbolaget (numera SSC), var efterträdare till Viking och hade som uppgift att avbilda norrskenet och mäta partiklar och fält i den övre delen av jordens atmosfär, den så kallade jonosfären. Dessa mätningar gav även viktig information om magnetosfären, det område i rymden som domineras av jordens magnetfält.

Freja cirkulerade i en bana runt jorden som innebar att den färdades långa sträckor längs med norrskensovalen och inte tvärs över den som de flesta satelliter som studerar polarsken. Detta gav mycket långa mätserier i norrskenszonen.

IRF:s generaldirektör Olle Norberg var doktorand vid IRF i Kiruna under tidigt 1990-tal då Interneteran tagit fart och Freja skickades iväg från Jiuquan Satellite Launch Center i Kina. Under åren satelliten var i drift kontrollerades den av markstationen vid rymdbasen Esrange utanför Kiruna.

– Freja var ett unikt satellitprojekt, säger Olle Norberg. Till exempel så kunde vi IRF-forskare för första gången sitta var som helst i världen och via Esrange både ta emot data och skicka kommandon till våra experiment i realtid. Det var verkligen revolutionerande för 30 år sedan.

Tack vare att Freja möjliggjorde långa mätserier i norrskenszonen kunde forskarna konstatera att en del av jordens syre far ut i rymden från de översta lagren i atmosfären. Just denna fysikaliska process studerades tillsammans av de två IRF-experimenten.

Forskarteamet i Uppsala ansvarade för ett experiment som mätte elektriska och magnetiska vågor samt plasmatäthet och i Kiruna hade forskarteamet fokus på ett experiment som mätte laddade partiklar.

Satellitprojektet Freja finansierades av Rymdstyrelsen.

Filed under: SvenskTeknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Rökridåer i energipolitiken

    ”De höga elpriserna nu beror inte på för lite vindkraft utan för lite vind”. Det skrev Gunnar Hökmark häromdagen (på X) och det hade han naturligtvis alldeles rätt i. Det hjälper inte att bygga vindkraft för att få el när det inte blåser. Men i dagens energidebatt hävdar ändå media, vänsterpolitiker och hållbarhetsexperter att mer vindkraft är lösningen på de problem som vindkraften skapat. Så det kanske kan vara läge att försöka vifta undan rökridåerna och fundera över varför så många sprider så uppenbart tvivelaktiga ”sanningar” och varför de är så ovilliga att analysera vad som hänt.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (818 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.