Två norrbottniska kulturpersonligheter, en riksspelman, författare och dramatiker och en författare med en betydande mängd publikationer om barns villkor, samt en landshövding och tidigare VD för Jernkontoret och andra betydande företag i stålbranschen, är årets hedersdoktorer vid Luleå tekniska universitet.

Svante Lindqvist, musiker, författare och dramatiker är en av 2016 års hedersdoktorer
Foto: Göran Ström

Den filosofiska och tekniska fakulteten vid Luleå tekniska universitet utser varje år hedersdoktorer. I år valde filosofiska fakulteten att utse författaren Gerda Helena Lindskog och Svante Lindqvist, musiker, författare och dramatiker till 2016 års hedersdoktorer.
– Gerda Helena Lindskog och Svante Lindqvist har båda, på olika sätt, under lång tid, med stort engagemang och konstnärlig skärpa bidragit med och spridit kunskap om vår nordliga kultur som är värd all uppmärksamhet, säger Cathrine Norberg, dekan för filosofisk fakultet vid Luleå tekniska universitet.

Motiveringarna för att utse Gerda Helena Lindskog och Svante Lindqvist till hedersdoktorer lyder som följer:

Gerda Helena Lindskog är svensk författare som genom åren gett ut en mängd publikationer av stor betydelse för den nordliga kulturen med ett speciellt fokus på barns livsvillkor. Hon bor idag i Luleå, dit hon kom första gången som bibliotekarie. Lindskog debuterade 1987 som författare med ungdomsboken Benjamin dansar inte. Efter en tid i Nordnorge väcktes hennes intresse för den nordliga barnlitteraturen. Första verket inom området Resa med Nordnorsk barnlitteraur kom ut 1991. Det blev starten till projektet Norrbarn, en bibliografi över 470 barn- och ungdomsböcker som behandlar människor, djur och natur i Norrland.
Lindskogs böcker handlar både om verkliga barn i norra Sverige och om bilden av dem. Hon har skrivit såväl fack- som skönlitteratur. Betydande verk att uppmärksamma är Snölandets fattiga ungdom till hjälp med underrubriken Om kvinnor och män kring Norrbottens arbetsstugor för barn 1903-1933, och Vid svenskhetens nordliga utposter där hon skriver om bilden av samerna i svensk barn- och ungdomslitteratur. 2014 kom hon ut med boken Först och främst misshagade namnet. Den behandlar arbetsstugor för barn i Tornedalen och Lappland mellan åren 1930-1954.
Lindskog har i många år varit ordförande för Norrländska författarsällskapet, och varit projektledare för ett betydande Barentsprojekt inom litteraturområdet, och har medverkat till utgivningen av en omfattande Barentsantologi. Hon har varit landstingets litteraturkonsulent i Norrbotten och ordförande i Författarförbundet Nord.
Gerda Helena Lindskog har genom sitt författarskap bidragit med omistliga kunskaper om vårt nordliga kulturarv, och gett röst åt människor vars berättelser sällan blir hörda.

Svante Lindqvist, är musiker, dramatiker och författare med rötter i malmfälten, som under lång tid gett viktiga bidrag till svenskt kulturliv och spridit kännedomen om det norrbottniska kulturarvet. Han har upptecknat ett hundratal norrbottniska folklåtar, publicerade i boken Folkmusiken i Norrbotten. 1977 var han med och grundade folkmusikensemblen J P Nyströms, där han fortfarande är verksam, och genom vilken den upptecknade musiken förmedlades ut i världen. Gruppen har gett ut ett stort antal skivor, medverkat i radio- och TV-program i Sverige och utlandet och turnerat i många europeiska länder samt i Nordamerika och Japan. Lindqvist blev riksspelman 1977.
Svante Lindqvist har utgivit en rad skönlitterära verk, bland vilka kan nämnas den uppmärksammade novellsamlingen Än kan man köpa en Portello på Sporthallsfiket.Han har skrivit dramatik för Norrbottensteatern, Riksteatern, Sveriges Radio och Sveriges Television. Betydande är hans pjäser om samhällsutvecklingen i Malmfälten där pjäsen ”Mannen från Malmberget” är om möjligt landets mest spelade monolog. Den spelades första gången 1993. Även efterföljaren ”Mannen från Malmberget återvänder” rönte stor uppmärksamhet. Lindqvist har under flera år varit krönikör i Sveriges Radio. Han har samarbetat med elitensembler som Norrbotten NEO samt även med Norrbottens kammarorkester. Han har medverkat i flera musikaliska projekt vid Luleå tekniska universitet.
Lindqvist har som musiker erhållit en mängd priser, bland vilka kan nämnas Zornmärket i guld, vilket han som förste norrbottning tilldelades 2011 för ”mästerligt, stilenligt och personligt spel av låtar från Norrbotten”. Han har verkat som orkestermusiker, studiomusiker, teatermusiker och i jazzsammanhang.
Svante Lindqvist förenar kulturell bredd med konstnärlig kvalitet. Genom sin mångsidiga verksamhet är han en utmärkt ambassadör för vår region såväl nationellt som internationellt.

På teknisk fakultet föll valet på Elisabeth Nilsson, landshövding i Östergötlands län och tidigare bl a VD för SSAB Merox och Jernkontoret utbildad vid Luleå tekniska universitet och en av de första kvinnliga bergsingenjörerna i Sverige.
Det är mycket roligt att kunna hedra en alumn och norrbottning som gjort en enastående karriär i en bransch som har stark anknytning till LTU och Luleå, säger Roland Larsson, dekan för den tekniska fakulteten, vid Luleå tekniska universitet.
Motiveringen för att utse Elisabeth Nilsson till hedersdoktor lyder:
Elisabeth Nilsson är född i Norrbotten, i Sören i Kalix kommun. Hon läste geoteknologilinjen vid dåvarande Luleå tekniska högskola. När hon examinerades i mitten av 70-talet var hon en av de första kvinnliga bergsingenjörerna i Sverige. Efter studierna har hon gjort en enastående karriär i den mycket mansdominerade stålbranschen. Hon började vid dåvarande Norrbottens Järnverk 1976 som senare blev SSAB. Där har hon bland annat varit VD för SSAB Merox, och produktionschef med ansvar för Metallurgienheten vid SSAB Oxelösund där hon också ingick i företagsledningen.
Elisabeth Nilsson utsågs till VD för Jernkontoret 2005, och 2010 utsågs hon till landshövding i Östergötlands län.
Elisabeth Nilsson invaldes som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien 2007, och hon har, och har innehaft, flera olika styrelseuppdrag, bland annat i Boliden, Sjöfartsverket, Euromaint, 4:e AP-fonden och Sveaskog.
Efter sin examen arbetade Elisabeth Nilsson några år som universitetslektor vid Luleå tekniska högskola. Vid LTU har hon senare bland annat suttit i styrelsen för Centrum för högpresterande stål. Som VD för Jernkontoret hade hon ett aktivt samarbete med Luleå tekniska universitet på flera olika områden och 2011 utsågs Elisabeth Nilsson till LTU:s jubileumsalumn.
Elisabeth Nilsson är som en av de första bergsingenjörerna utbildade här i Luleå en mycket god representant för Luleå tekniska universitet, Norrbotten och stålindustrin.

Filed under: SvenskTeknik