Globaliseringsrådet har nyligen offentliggjort två rapporter: Den ena rapporten har titeln "Globaliseringens drivkrafter och samhällsekonomiska konsekvenser", utformad av Karolina Ekholm, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet och extern forskningsledare vid SNS. Den andra rapporten, "Du sköna nya globaliserade värld? Starka kluster och svaga regioners betydelse för ekonomisk tillväxt", är utformad av Richard Forslid, professor vid Stockholms universitet. Rickard Forslid argumenterar för bildning av kunskapsintensiva kluster, i regel nära storstadsregioner. I förordet står: "Därför måste regionalpolitiska satsningar utformas på ett sådant sätt som inte stör kunskapsintensiva kluster med stor spridningspotential. En felaktig regionalpolitik riskerar att hämma utvecklingen av globalt starka kluster."
Rapporten tar fasta på att globaliseringen drivs av två underliggande krafter:

Den ena är den tekniska, som innebär billigare transporter till följd av transport- och kommunikationsteknologi, och att det nu är enklare att styra och kontrollera industri på distans. Dataprogram kan överföras nästan gratis via Internet. Tendensen förstärks också av OECD-ländernas övergång från industri- till tjänstesamhällen. Vi ser det i form av utflyttning av produktion.
Den andra drivkraften är politisk: världens länder håller på att övergå till marknadsekonomi och frihandel.
Sverige har komparativa fördelar vad gäller malm och skog, men så gäller inte för telekomindustrin. "Forskaravdelningar och specialkompetens i denna sektor är geografiskt rörliga och lokaliseras i Sverige endast så länge det finns en attraktiv miljö för verksamheten", skriver Forslid. "I en väl integrerad marknad styrs istället lokaliseringen av human- och kunskapskapital av var det finns aktiva kluster". En sådan klusterbildning ser vi i Kista. Forslid skriver vidare att det blir allt mindre nödvändighet att ha verksamheter inom en specifik marknad. "Konkurrensen om de högteknologiska tjänsteföretagen i Tyskland och Sverige kommer därför allt mer att bli en konkurrens mellan ländernas storstadsregioner."
Forslid ser den svenska regionalpolitiken, som sedan 2001 haft som mål att främja ekonomisk tillväxt i Sveriges alla regioner, som kontraproduktiv eftersom den inte fullt ut befrämjar landets tillväxt. Han presenterar en hypotes, att om vi hade haft 3 procents årlig tillväxt i stället för i genomsnitt 1,9 procent sedan 1970, hade vår BNP trefaldigats i stället för att dubblerats. Då hade allas reallöner idag varit 50 procent högre!
En debatt förs avseende landets större och mindre lärosäten, om koncentration eller regional täckning. Är satsning på regionala högskolor fel? Går det att där bedriva forskning? Sker det i så fall på bekostnad av forskningen vid de större universiteten? Olle Vogel, KK-stiftelsen, gav i viss mån svar på frågorna i en intervju (Se sid 43). Det måste finnas en rimligt stor mängd forskare som kan samverka för att ge resultat. Men de måste inte nödvändigtvis sitta på samma ort. Virtuella kluster kan skapas via Internet och de samverkande personerna kan i princip vara spridda över Sverige, över olika universitet och högskolor. Haken är förstås att den modellen inte är begränsad till bara Sverige.

Förnuftets seger
Låt mig hoppa över till en aktuell händelse. Miljödepartementet tänker nu backa i den inflammerade frågan om EE-registret och de sanktioner som påförs de företag som inte registrerar sig eller inte lämnar in uppgifter. IMs och Elektronikindustriföreningens agerande har uppenbarligen burit frukt: Miljösanktionsavgiften föreslås i en promemoria göras enhetlig, till 10 000 kr för den som inte i tid lämnar uppgifter om produkterna till Naturvårdsverket. Samma avgift gäller för att inte i rätt tid lämna uppgifter om insamlingen och hanteringen av insamlade el-avfall. Naturvårdsverket har i nuläget beslutat att påföra miljösanktionsavgift i ett 60-tal fall, med sanktionsavgift upp till 120 000 kr. Det vore rimligt att retroaktivt reglera dessa miljösanktionsavgifter till de nya nivåerna med tanke på WEEE-direktivets hantering av myndigheterna. Enskilda företagare skall inte behöva klä skott för en ogenomtänkt implementering av direktivet, därtill följt av en synnerligen fyrkantig hantering av dess tillämpning!

Filed under: Ledare