Det svenska valet är över och alla undrar förstås vad som skall hända härnäst, om den borgerliga alliansen kommer att kunna genomföra det som utlovats. Kanske ännu mera intressant är att bevaka det som inte utlovats. Valrörelsen kom mycket att handla om rena plånboksfrågor medan stora, viktiga frågor aldrig kom upp på dagordningen, frågor som EU, försvar, ränteutveckling, global konkurrens mm.

Löftet, att det skall bli bättre för småföretagare, är dock ett riktmärke som bör tilltala många elektronikföretag. I Sverige har vi ca 800 elektronikföretag. Med undantag av en handfull företag räknas de flesta av dem som småföretag.

Nyligen kom en rapport Öhrlings Price Waterhouse Coopers, genomförd i samarbete med PFM Research. Öhrlings utvecklar, säljer och genomför revision, redovisning och kvalificerad rådgivning inom finansiella och angränsande områden.

Rapporten visar att småföretagare har en större tilltro till sitt eget företag än Sverige som företagarland: 90 procent tror på det egna företaget och 61 procent har en framtidstro för Sverige. En femtedel av de 1600 tillfrågade småföretagen, i olika branscher och med 10-99 anställda, avser att expandera utomlands. Om vi ser enbart till elektronikbranschen anses den ha den lägsta tilltron till en expansion inom landet. En av de viktigaste frågorna är finansieringen av deras verksamhet. 72 procent vänder sig till banken för att skaffa nytt kapital.

En annan viktig fråga är rekrytering. Småföretagarna uppskattar själva att en felrekrytering kostar kring 700 000 kr. Frågan om rekrytering är naturligtvis kopplad till företagets styrelse. Bara sex av tio småföretag har en aktiv styrelse, så här finns en förbättringspotential för många företag.

Ytterligare en brist hos svenska småföretag är att hälften av de tillfrågade företagen inte ser någon möjlighet med en internationalisering. Här bör svenska företagare snegla på sina danska kollegor. Många av de danska elektronikföretagen har en exportprocentsats på över 90 procent, och har haft så länge. Därför är de bättre rustade för den förändring mot internationalisering vi ser nu. Naturligtvis varierar detta starkt mellan olika branscher.

17 procent av elektronikindustrins företag känner hot från Kina. Men 68 procent av företagen svarar att det inte finns något land som kan hota dem. Frågan är förstås hur realistiska dessa företag är i sina egna bedömningar.

Kina fortsätter att växa som stormakt. I staden Kalmar håller Fanerdun group på att etablera ett kinesiskt handelscenter som skall ha 800 anställda och kunna ge leveranser till europeiska grossister. En 70 000 m² stor byggnad, motsvarande 2,5 gånger Ikeas storlek, skall uppföras i Kalmar. Fanerdun group tänker även bygga bostäder och ett 16 våningar högt hotell, restauranger och spa-anläggning. Markområdet är redan köpt och nu planerar Fanerdun för nästa etapp i vilken ytterligare 1100 kinesiska företag skall etableras.

Fanerdun bildades 1996 och har nu tillgångar på 5,1 miljarder kronor.

Är etableringen i Kalmar ett hot eller ger det möjligheter för svenska företag? Kommer detta handelscentrum att påverka den svenska elektronikindustrin? Helt klart kommer så att ske. Att vi har sett kinesiska varor konkurrera med billiga varor är bara en början. Men vi skall inte glömma bort att detta center även kan fungera som en kanal för svenska företag att nå en veritabel massmarknad.

Storföretagen må vara få, men inte desto mindre synnerligen viktiga. Inget företag har som Ericsson påverkat den svenska elektronikindustrin. Att tillverkningen av mobiltelefoner lämnade Sverige blev en smärtsam chock för såväl säljande, konstruerande som producerande företag. Ericssons ekonomi var så hårt pressad att vissa talade om en konkurs eller försäljning av bolaget när det gick som sämst. Men satsningen på Sony Ericsson visade sig leda till framgång. Nu startar man ett nytt affärsområde för multimedia. Det kommer bl a att ta fram tjänster för mobilerna, tjänster som naturligtvis bygger på både hård- och mjukvaruutveckling. Men för att satsa på rätt slags tjänster krävs givetvis fingertoppskänsla. Spannet mellan framgång och misslyckande är naturligtvis avgrundsstort. Hur skall framtidens multimedia se ut? Inbyggd MP3-spelare eller kamera eller ens TV kan väl knappast ha någon längre bärighet i mobiltelefonins korta historia. Telefoner behöver alla, men var finns kommersiella behoven av en multimediaterminal?

En allt större del av konstruktionerna görs i mjukvara. Sedan några år tillbaka har Elektronik i Norden publicerat minst en djupgående, tekniskt artikel om programvara i varje nummer. Från och med detta nummer kompletterar vi med en Linux-spalt eftersom detta programmeringsspråk används i allt högre utsträckning i inbyggd elektronik.

Filed under: Ledare